nas ställning inom fäderneslandet, för att känna de utomordentligt ringa vilkor, hvarmed militären, i synnerhet af de lägre grauerna, hos 055 i allmänhet måste, draga sig fram. MON en fråga är, huruvida: det icke vore önskvärdty att militären hade en xikligare; bergningz en annan, huruvida staten kan och bör uppofframera, för atv skaffa. dem en sådan. Till grund för den sednåre hh ågans bedömande måste en väsendtlig omständighet ANmMärkas; nemligen att, oaktadt de ringa lönerna, är det icke allenast ständig tillgång på sökande til Officersplatser. med lön, utan i de flesta regementer trängas till och medj surnumerärer utan lön; och en annan omständighet af ännu mera vigt är, att, oaktadt lönernas obetydlighet, hafva de platser, till hvilka de höra, likväl i alla tider varit så eftersökta, att ackorder betalas för deras erhållande, och ait dessa ackorder icke ens hållit sig inom regiementets föreskrift, utan mången gång stigit till tre eller iyra gånger derutöfver, utan att ändock tjensterna behöft stå obesatta. Då sådant inträffat, oaktadr de små lönerna, så måste det i alla fall bevisa, antingen att förmånerne, ehuru små, likväl motsvara den uppoffring af tid och möda, som tjensten sordrar, eller åtminstone att samhället öfverhufvud icn? har bättre vilkor att bjuda i andra enskilta och on entliga yrken, emedan brist annars otvifvelaktigt i längden skulle u ppstå på personer, som egnade sig åt 2 framför andra så otacksam bana. — Det är visst ;eklagligt och ömande, alt staten icke kan bestå alla sina tjenare så mycket, att de af sina tjenster hafva en tarflig utkomst, utan några bisysselsättningar; men då detta, på den fot försvarsverket nu befinner sig, icke kan verkställas utan de skattdragandes allt för stora betungande, och det är representantens ligt att ihågkomma, att den offentliga makten är till för folkets och icke folket för den offentliga maktens skull, se vi ingen annan möjlighet, än att tills vidare inskränka sig inom de nuvarande auslagen, som likväl kunde för de lägre graderna betydligt förbättras med de tillgångar, som redan finnas, i fall styrelsen verkligen ville det. (De fleste af våra Läsare hafva troligen tagit kännedom af den förträffliga skriften, kallad: Reflexioner, rörande Svenska armdens organisation, som för ett par år sedan utkom i bokhandeln, och der möjligheten af en sådan förhättring finnes tydligen visad med siffran.) Vi förmoda, att icke ens någon af det aktningsvärda militärståndet skall jäfva riktigheten af ofvanstående reflexioner, hvilka, såsom en framställning af vår egen åsigt i detta grannlaga ämne, der Tjenstemännens behof talar så högt på den cna, och Statens fattigdom lika högt på den andra sidan, vi anse böra föregå meddelandet af den insända uppsatsen. Denna lyder sålunda: Då, under innevarande Riksdag, en värdig representant afgifvit det tillfredsställande yttrande, att vi hafva en väl lönad arme; begagnar insändaren tillfället, att genom offentliggörandet af efterskrefne sanningsenliga uppgifter, lemna en ledning vid bedömandet om, eller i hvad mån nämde yttrande öfverensstämmer med verkliga förbållandet. Insändaren, som sedan år 1807 varit uti statens tjenst, hade år 1831 den lyckan att, efter 24 års tjenstetid, i nåder blifva utnämd till innehafvande Kompanichefs-beställning, hvarvid inkomsterna efter nya lönings-staten för förlidet år voro som följer: r:o Inkomst af förut innehafvande kaptensboställe, bortarrenderadt sedan 1812; uti nya löningsstaten uppskattadt till 147 Rdr 34 sk. 8 rst, gifver uti arrende 10 t:r Råg, som, efter markegångspris 6 1-3 Rdr, upptages till 63 Rdr 16 sk.; 6 tr Korn, som efter markegångspris 4 2-3 Rdr upptages till 28; kontant 45 Rdr. 136; 16. — 2:0 Boställets åtföljande löningsräntor, uti nya löningsstaten uppskattade till 204 Rdr 10 rst; men efter markegångspris endast uppgående till 189: 36; 11. 3:o Kontant löneanslag efter nya staten 382: 12; 6 708: 17; 5. Anm. Aflöningslistan upptager dessa inkomster efter uppskattningsvärdet, eller till 234 Rdr; och lönen således med 25 Rdr 33 sk. 7 rst. utöfver sanna värdet uppskattad. Ifrån ofvanstående 708: 17; 3., afgå öljande utgifter: re Till Staffan — MMantalsnansnan