utsträckt i senare tider; och för att villigt medgifva olägenheten af detta oskick, erfordras blott att man haft ett ringa behof af alt tillita Embetsoch Tjenstemäh, i något sådant, som till deras befattning hörer. Tiden alt söka dem i embetsärender, vet man i allmänhet hvilken den är; men buru många nödgas icke vid ett sådant sökande gå förgäflves. Mångtjensteriet gör, alt det är ett lyckskott om den, som är i behof af att få en upplysning, lösa ett Utslag eller Protokollsutdrag, begära en afskrift m.m. d. träffar sin man och den, till hvilken ban vid förefallande händelse behöfde vända sig. På de embetsrum, der han borde finnas, för att gå till banda, saknas han esomoftast, och vid efterfrågan blir svaret: han har gått till N. N. Kollegium eller Rätt, der han äfven är tjenstgörande. På detta sätt få de, som behöfva tala vid Embetsoch Tjenstemännen å deras tjensts vägnar, stundom i flera dagar löpa ifrån det ena embetsverket till det andra och onödigtvis förslösa en dyrbar tid, ja, kanhända församma vigtiga affärer för detta mångtjensteri. Hvilken elak opinion skall dessutom icke delta göra på den högt beskattade jordbrukaren, borgaren m. fl., då de se, alt personer, som af staten lönas och till hvilkas underhåil de med sin svett och möda måste bidraga, kunna innehafva två, tre å fyra tjenster, och således illa uppfylla de fordringar, dem staten och allmänheten äro berättigade att af dem äska. Och hvilken olycklig verkan skall icke detta mångtjensteri utöfva på Embetsoch Tjenstemännen sjelfva? Hvad skicklighet och ordentlighet skall man väl kunna vänta sig af dem, då de nödgas att under arbetstimmarne på förmiddagarne skynda ifrån det ena arbetsrummet. tilk det. andra? Omöjligt kunna de medhinna allt, utan rafsa ifrån sig, samt tvingas härigenom til hafs och slurf, som slutligen öfvergår till vana. Tjensternas skötande blifver obehagligt, ty allt hvad man finner sig icke kunna göra väl, gör man med missnöje, hvarigenom ett förströelsebegär väckes, och nöjen, som annars borde blifva en rekreation, blifva hufvudsak. Man plågas och besväras af de många olikartade tjenstgöromålen, och ilar från skrifbordet till offentliga nöjen, för att göra visiter, för att intaga sin plats vid viraeller killebordet 0.5. Vv. Det oskick, att flera tjenster finnas hos en förenade, är derföre i mångfaldiga afseenden skadligt och tadlas med rätta. Det synes ock, att de maktägande fordom insett detta, ty äldre författningar förbjuda mångtjersteriet; men under tidernas längd ha de förlorat cin kraft och verkan. Allmänna rösten har dock i detta afseende flere gånger blifvit uttalad af en och annan Riksdagsman under de senare Riklsdagarne I. Det har dessutom icke heller saknats skriftställare, som häröfver yttrat sig och bevisat otjenligheten af måneatjensteriet. Se här nägra fragmenter: Man ser ... att det obehagliga missbruket ännu fortfar, att låta en och samma persen på en gäng innehafva flera tjenster på stat. Ugifvaren Dar i detta blad (Granskaren) många, många gånger sökt göra vederbörande uppmärksamma på delta missförhållande: han anser sig likväl visst icke såsom auktor till denna idd, hvilken utan tvifvel uppstått i många nitiska och rältsinniga embetsmäns hufvuden, och det är således icke någon förfettarekärlek, som framlyser, då han nu återigen på samma ämne återkommer .... Kan det någonsin begäras, alt en och samma tjensteman med lika drift, nit och omtanka skall kunna ech hinna sköta två, tre, fyra särskilta embeltsbefallningar på en gång? Huru skall han inrätta sin förmiddag, för att hinna på samma tid infinna sig på två, tre embetsrum? Skola icke försummelse, dröjsmål, fruktlöst springande och frågande af parter och rätllssökande Åc. vd t c. deraf oundvikligen följa? Aro återigen en del tjenster af den föga maktpåliggande beskaffenhet, alt de såsom bisaker kunna skötas, vore det ej då bättre att indraga eller med andra befattningar sammaaslå dem? Och på en annan sida, är det icke i alla möjliga afseenden olämpligt att t. ex. en ExpeditionsSckreterare, som innehar twomansgrad och embete, och som, i egenskap af tillförordnad föredragande, ofta har ett betydligt inflytande både på allmänna ärenden och enskiltas angelägenheter, samt således nästan han anses som DPepartementsChef och förman för ett betydligt antal lägre embetsoch tjenee . . AA ) lod Adarsonrata av