Aftonbladet – 1 september 1834, sida 3

Sis!l. Onsdag passerade uti Stockhoims Sedra Foörstads Käranersvält exa tilldragelse af lyckligtvis högst sällsynt art uti de Svenska domstoiarnes annaler. Trentve korrektionister från Långholmen, anklagade att hafva begått en fickstö!d ifrån vice Notarien i Bergskollegium, Hr Elde, hvilken vid inrättningen sysselsätter ett anta! korrektionister såsom arbetare vid en derstädes af bonom anlegd verkstad för smärre maschiner och mekaviska arbeten, voro ur arresten å Stadshuset upphämtade All förhör inför Rätten, och ioförde i sesslopsrummet, der de stodo på den eva och Hr Elde, såsom målsägare, på andra sidan af dombordet, och Ordföranden hade nyss börjat förhöret, då cn tegelsten af den ene bland korrektionisterne slungas tvertöfver bordet emot Hr Elde. Lyckligtvis kom han just detta ögonblick att, af någon tillfällig anledning, böja sig åt sidan, så alt stenen icke träffade honcm, utan for i väggen midt emot. Ianan han ännu knappt bunnit mer äa blifva varse det tillämnade dråpslaget, bomharderas han af ännu en tegelsteo ifrån den andre korrektionisten, och ett vedträd kommer från den tredje, allt riktadt åt hufvudet. En nästan underbar skickelse gjorde, att han, i häpnaden öfver den förste fångens tilltag, nästan segnade ved, så att istetdera slaget träffade. Då Rättens ledamöter, äfvensom vaktbetjeningen och i rummet närvsrande åhörare, härvid rusade till och grepo fast arrestanterna, kefunros två af dem innehafva smala jernskellor, dem de emot någon sten hade hvassslipat, så att de kunde nyttjas till mordvapen. Missdådarre skickades nu ned och belades med black och handklofvar; men så stor var deras fräckhbet, att de knappt ånyo blifvit inhämtade till ransaknirgens fortsällning, förrän de inför Rätten utbrusto i hotelser emot Elde, och lofvade, att de väl någon gång skulle få reda på och knäcka honom. Och styrelsen af en ivrättning, inom hvilken en sådan aldrig förut i något fängelse förspord banditanda, fullkomligt jemförlig med de Fransyska galerslafvarnes, möjligen kan bilda sig, och hvilken inom ett års tid, i stigande progression, företett en kedja af mordbrand, sedelförfolskningar, mord på befälet, på ljusa dagen inför allas åsyn, och ändtligen berådt öfvervåld inför sjelfva domstolarna, kan man ännu få höra icke blott försvaras, utan äfven högligen berömmas för en klok och omtänksam anordning! Om detta blott är ett bevis på organisationsoch administrationsförmågan hos en och anpan af våra, Chefer, så: är det åtminstone talande.