Article Image
de dem dyrare, så att hvarje per medium kostade 150,000 Rdr, så uppgick he!a byggnadsrostnaden till 1,350,000 Rdr. Vidare fordras vid Ålkistan en befästning, som bör göras särdeles stark, och anses derföre medtaga en summa af 200,0c0 Rdr. Hela befästningep på norra sidan skulle således uppgå tili omkring 1,550,000 Rdr. Skulle Rikets Ständer på en gång bevilja denna summa, så borde nämde befästning på 5 år kunna vara färdig. Men om tillgångarne icke rcedgifva detta utan statslån, hvilket för närvarande torde vara fallet, så må man betänke, att äfven ett mindre anslag icke blir fruktlöst användt, såvida ett eller annat verk dermed hinner fullbordas, emeden hvarje sådant verk, om det planmässigt avlägges, utgör ett helt för sig sjelf, och i sin mån allud blir af betydlig nytta, i händelse af ett anfsll mot hufvudstaden. Alt en sådan planmessig ordning vid varLens anläggning är ämnad att följas, tyckes just bevisas gerom den början som blifvit gjord vid Kailberg, cmedan denna i centern af positionen belägna punkt bestryker såväl dalgårgen fram mot Norr tull, som äfven den åt andra sidan mot Ingenting cch Tomteboda. Då positionens flyglar äro försäkrade gerom. naturbetäckningar uti de båda sjäarne, så skulle visserligen, när detta verk bir färdigt, ett nigorlurda godt försvar kunna åstadkommas medelst fältbefästningar, förhuggning af Solna skogen och Karlbergs trädgård, samt talrika trupper till positionens besättande. Men i längden göra deck tillfälliga befästningar föga gagn, emot hvad som af permanenta stormfria bålverk kan påräknas,) och utomdess är det alltför problematiskt, buruvida de binna uppkastas, innan fienden står framför Stockholms portar ). Fältbefastningar blifva i alla fall nödvandiga, för att sammanbinda de permanenta verken och försvara vissa vigtiga pass lingre framför positionen, äfvensom Strandbatterier måste uppföras på Kungsholmen vid Tranebergsbro, samt för att bindra öfvergången af Brunnsviker, så att man 1 detta afseende ändå får nog att göra 1 behofvets stund. Aftonbladet torde visserligen hafva skäl till sin förmodan, att striden om Svenska nationens oberoende icke kan komma utt lemnas ensamt åt våra egna krafter. Ins. tror äfven, att det öfriga Europa aldiig skall tillåta Ryssland underku!va Sverge, så vida i dess makt står att förbindra en sådan olycka. Men man kan vara förvissad, att vår östra granne, ifall fan hyscr några eröfringsplarer, nog lärer håila dem hemliga och hemligen utföra dem, så länge det låter sig göra, d. v. s. tills hans trupper landstigit på Svenska kusten, då han efter 3 el!er 4 dagars marech, måhända på ärvu kortare tid, står framför Stockholm, innan vi ens hunnit sansa oss efter den förskräckelse, som deita torde inge t. o. m. dem, om nu visa sig modigast. Äro vi då oberedde, så lärer intet bistind utifrån vara tillräckligt att skydda oss från det rysvärdasie elände. För att vid Stockholm, med march forced, samla hälften eiler 3 4:delar af armden åtgår (enligt Foisells Statistik, sid. 259) 16 dagar. Inom denna tid kan fienden hafva eröfrat hufsudstaden , ifall den blifvit lemnad utan fast försvar, och härigenom hafva vi. fått ett sår, som ilåvgliga tider kommer at! svida, om det än är troligt att vi, med betydliga uppoffringar , kucna återeröfra ruinerna af det redbaraste vi för nirvarande föga. Är deremot Stockholm befästad , så kan den ruvararde Garnisoren, i förening med Borgerskapet ), Lifbeväringen samt de närmaste Regiterne, Uplards, Södermanlands och Westmanlands , åtminstone uppehålla fienden framför befästnirgarne , så länge, alt den öfriga arreen hinner samimandragas, och med hopp om framgång våga att från Stockholm utgå med offensiva ogeratiorer, då den i ryggen alltid äger ettsakert skyddsvirn efter möjligen lidna rederlag. Insändaren her hittills förbigått Stockholms befästarde på södra sidan, och ärnar deröfver ej heller vara mångordig. De enda tillgångarre äro vid Danviken, Skansoch Horns Tull. Befästningarne å dessa ) Det är icke sannolikt, att Warschau fallit i Ryssarnes händer, om det varit försvaradt af stermfria verk bestyckade med g1oft artilleri, som hindrat fienden att i messa fhamtränga. Större delen af de Ryska kolonnerna hace då säkerligen fått bita i gräset. Man erinrar sig, huru svårt Ryssarne hade att bemäktiga sig byn Wola, den enda runkt som raägorlunda väl var hefästad.

28 augusti 1834, sida 3

Thumbnail