Aftonbladet – 27 augusti 1834, sida 2

sätt bekraltta,altt den tUullvitelse for m1isSlhusilanllllhg och oeftertänksamhet i användandet af den skattdragandes bidrag till försvarsverket, som denna Styrelsegren fått uppbära, ingalunda är någon tom beskyllning, utan en bedröflig sanning, af sådan beskalfferhet, all den synes utgöra en tillräcklig anledning för representationen, att sätta en gräns för alla vidare anslag till armdens materiel, intilldess de skattdragande genom en annan administration för krigsärenderna försäkras om någon gräns för det oförnuftiga systemets fortsättning. Den ton H.Ex. Hr Gr. Brahe nyttjade isin famösa reservation, de utsigter han der öppnade för den Svenske krigaren i farans stund, blifva, efter dessa upplysningar, lagda till hvad man förut känner, dubbelt motbjudande, då just Hans Excellens, i egenskap af General-Adjutant för Armcen, uch den egentliga själen i nuvarande administrationen (ty hvar och en vet, huru mycket Fr Stats-Sekreteraren för krigsörenderna bredvid honom betyder) måste anses såsom den i främsta rummet ansvarige för denna hushållning. Hr Dalman har så förtjenstfullt utvecklat de omständigheter, hvilka gifva anledning till denna reflexion, att vi äro öfvertygade, att hans motion icke kan annat än vinna det största bifall hos hvar och en, som önskar att icke landets söner, i den stund de till försvaret påkallas, skola, likt det olyckliga landtvärnet, i saknad af beklädnad och öfning , sanna H. Ex:s ord, att gå en ärofull död till mötes och se fosterlandet förödas, och Cheferne för militärförvaltningen likväl hjelpa sig undan den rättvisa ansvarigheten derför , med en förevändning af nekade anslag från Ständernas sida, medan det likväl är bevist, att tillräckliga tillgångar inom det redan beviljade finnas. I detta afseende utgör Hr Dalmans motion kanske det vigtigaste af alla de dokumenter, som hittills vid den va märkliga Riksdag blifvit framlagde, och vi införa den derföre in extenso: Då trenune Riksstånd medgifvit ett särskilt anslag för beväringens beklädnad, hvilket R. och ÅA. samt Preste-Ständet till och med bestämt till 54,000 Rdr årligen, utöfver den till Armdens materiel bevi!jade tillökning af 70,000 Rdr B:ko, azser jag mig böra väcka den motion, att Rikets Ständer må hos Kongl. Meaj:t i underdånighet anhålla, att, till undvikarde af ökad beskat:ning, den Kongl. Maj:t i nåder förklarat sig icke vilja, genom sina avslagspropositioner, åstadkomma, den till Beväringen; beklädnad e:forderliga nyssnämde summa, måtte utgå från de i Riksgöldskontoret, för utredningsdepartementets bebof, innestående medel af de vid sista Riksdag till Försvarsverkets iståndsättande beviljade extra anslag. Det lärer få anses såsom axiomatiskt sant, att intet behof inom Utrednings-Departementet, med undantag af vapen, är f mera vigt att fylla, än det för Beväringens förseende med beklädnad för dess årliga vapenöfningar. Och det lärer således finnas högst besynnerligt, att bildardet af upplag utaf munderingar i förråden, som derstädes skulle ligga obegagn ade, in!ill den, som vi med Guds hjelp hoppas, långt aflägsna tidpunkten af ett krig, kunnat af Krigsadministrationen anses såsom ett ungelägnare föremål, än öfning och bekiädnad för den Nationalbeväring, som nu finnes. Och slut!igen lärer det ickeubdfalla någon granskande medborgares uppmärksamhet, huru föga ett sådant system vittnar om förmåga inom Krigsadministrationen, att ändamålsecligt använda de oerhördt cryga summor, som, under rubriken försvarsverket, blifvit under det djupaste fredslugn af Rikets Ständer anslagne. Enligt den benägna anvisning, som Hr GeneralAdjatanten för armden, under diskussionen öfver de för armåöens materiel begärda ökade anslag, behagade lemna mg, har jag sökt att i detta afseende, från vederbörande Embetsverk, skaffa mig några upplysningar, och mitt är icke felet, om dessa upplysvingar endast tjena till ätt befösta min öfvertygelse om det föga nödtorftiga i de behof, hvilka man vid så väl derna som sista Riksdag kallat oundgängliga, samt om plaulösheten i dispositionen af de anslagne medlen. Så har jag t. ex., (på sätt som vilsordas af en bilagd tablå) inhämtat, att utaf de g50,000 Rdr, hvilka af Kongl. Maj:t blifvit disponerade för utredvirgs-departementet från det vid sista Riksdag beviljade extra statsanslagen, endast Rdr 432,642: 29: 1, blifvit för upphandlade peisedlar utbetalta, att deemot persedlar till ett värde af Rdr 321,444: 12: 11, väl äro kontraherade men änru icke levaade, och slutligen att upphandlingen af vissa persedlar (15,000 techakots, jackknap