Aftonbladet – 21 augusti 1834, sida 1

Sedan Stats-Utskottets utlåtande, angående det af Kongl. Maj:t begärda extra statsanslaget af tre millioner till försvarsverkets iståndsättande nu inkommit till Riks-Stånden, torde utan tvifvel läsare, som icke hafva tillgång till sjelfva betänkandet, vara intresserade att närmare taga kännedom af Utskottets tilloch afstyrkande i sitt sammanhang i detta så mycket debatterade ämne, och de motiver, hvaruppå dessa grunda sig. Vi införa dessa här nedan, med uteslutande af reciten, som upptager den Kongl. propositionens innehåll, äfvensom vi efteråt i korthet skola redogöra för reservationerna, med undantag af Hrr Petres och Weerns, hvilka redan varit införda i bladet: Utskottet anser sig icke böra eller behöfva ingå i någon närmare utveckling af de förmodade fördelarne, å ena sidan, och de, i Utskottets tarska, bestämda olägenheterna, å den andra, af stats-lånssystemet, betraktadt så:;om en utväg att för de ifrågavarande extra statsutgifterne bereda erforderlig tillgång, emedan Utskottet tror sig böra öppet uttala den öfvertygelse, att, i rikets närvarande ställning, några betydligare uppoffringar för efterkommande icke böra göras i afseende på försvarsverkets iståndsättande, men att åter de bidrag, som till nämde ändamål anses skäligen tillhöra närvarande tid, äfven böra till fullo utgå, om än allmänna bevillningen, i brist af annan tillgång, derigenom i någon mån komme att höjas; och Utskottet tillstyrker fördenskull: att för hvad, som under benämning af extra statsanslag af Rikets Ständer beviljas, full tillgång med en femtedel årligen må anvisas att af bevillningsmedlen utgå. Ur sådane synpunkter har Utskottet betraktat de i Kongl Maj:ts nådiga proposition specifikt upptag