Om några orsaker till penningbristen och med— len till dess afhjelpande. Det torde icke dröja länge, förrän RiksStånden: komma att till afgörande företaga de frågor om förändring i våra kreditlagar, som så högt påkallas af den öfverklagade penningeoch kreditbristen. Nedanstående insända artikel innehåller öfverdessa ämnen några så enkla och obestridliga sanningar, att vi önskade, att de toges i noga betraktande. Det som utgör hufvudämnet för denna artikel, är en sak af så stort inflytande, att Red. med nöje skall emottaga de inkast, som kunna deremot uppställas, på det begreppen i denna sak må blifva tydligt utredda: Penningbrist har i alla tider öfverklagats, men få bland dem, som plågas af denna sjukdom; hafva rätt utredt anledningarne dertill eller tänkt på botemedel deremot. Den träffar ofta personer af verklig förmögenhet, och sällan har den underlåtit att, åtminstone tidtals, bemsöka de större Svenska industriföretag. Märkvärdigast är att, äfven inom mindre samhällen, der hvar och en känner den andre, hör man äfven verkeligen : förmögne industriidkare yttra det största bekymroer. öfver den allmänna penningenöden, medan dess närmaste granne i förtroende beklagar, att ban ej är i stånd säkert utlåna sina kapitaler. Man kan bäraf sluta, att Sverge ej har brist på penvingar (dess penningestock är också i förhållan