Aftonbladet – 19 augusti 1834, sida 3

SJUARAUVIIIE , LAT al Sä AUlltagtvn 24 ULJSJ JU S3Sla 3ia dium, utan mera antager denna karakter i sin fort-gång. Är denna min förmodan viktig, så kan äfven, för de fell då sjukdomsattacken det medgifver, en patient från preservatifsjukhuset, efter läkarens undersökning, och då han så lämpligt pröfvar, afeå till ett af de större döpotsjukhus, som till utrynmes vinnande böra vara inrättade på aflägsnare trakter. 3:o Är åter koleriskt anfall i högre grad för handen, qvarstannar den sjuke, och hars anhöriga erhålla derom underrättelse. Till stöd för detta förslag åberopar jag ännu en gång kolera-farsotens beskatfenhet. Eillämpad! med alla de iakttagelser, som äro lätt argifne, cm 1deen godkännes, skulle det obestridligen vara mera i öfverensstämmelse med siukdomens blixtiika framfart, än våra vanliga sjukhusinrättninvgar, dit de sjuke, ofta und. r mindre häfriga sjukdomsfall, endast 1ransporteras — för att dö. Genom denna bestöndigt Jefvande, dag och natt lätt tillgängliga sjukvård, skulle till en betydlig del den allmänna fruktan och förvirringen minskas, samt exemplen af för seri kommen hjelp, om icke helt och hållet försvinna, åtminstone blifva högst sällsynta. Sinnena skulle lugnas af en religiös undergifvenhet för allmaktens beslut, då på detta sätt allt, hvad mensklig förmåga kunde åstadkomma, vore med omsorg beredt till ferans afvärjande. Ett stort och måhända det vigtigas!e ändamål skulle vinnas, nemligen, möjligheten för läkarne att tillhandagå de sjuke, hvilket äfven med det. mest ansträngda bemödande blifver ogörligt, om en läksre dygnet öfver skall ila trappor upp och utföre, oupphörligt bestormad af en mängd sjukbud han iiktidigt kan erhålla, från af koleran angripne personer, inom det distrikt, han till vård sig åtagit. Äfven om detta vore än aldrig så inskränkt, skall förhållandet blifva enahanda, då ingen kan förutse eller hindra, att sjukdomen der s!år rer silt läger, och med vwvildhet söker siva offer. lättskänslan och billigheten i sträng förening med klokheten bjuder med hög röst, vid detta stormiga tillfälle, att anspråken på läkare icke sträckas utöfver merskliga förmågan. Men kan icke begära, att de som sjelfspillingar skola sväfva emellan husen, ouppbörligt blottställde för smittan, hvilken just genom dessa kropsoch själsansträrgningar lättare angriper, och inom kort tid torde visa den svåra följd, att vi inga läkare ägde att tillgå.) I hvilken förlägenhet skall icke en sådan sakernas ordning försätta den ömsinte läkaren, då den deremot skall öppna ett omätligt fält för den kalle och liknöjde, sin pligt blott mekaniskt skötande? Läkare anställde på de spridda sjukbusen, skola der, omgifne af alla de försigtighetsmått konsten erbjuder, med mera lugn och uthållighet uppfylla sitt mödosamma kall, och sjukvården derigenom vinna en koncentrerad styrka, som aldrig kan uppnås om läkare blifva öfver höfvan belastade. Väl torde icke kunna förekommas, att sjukvård äfven i enskilta hus påkallas; men att genom allmänna anstalter till det allra yttersta inskränka behofvet deraf, utgör efter min tanka den stora dominerande principen, i fråga om farsot af sådan art, som Cholera morbus. Jag föreställer mig, att detta förslag skall möta invändningar, och jag vill derföre på förhand sjelf till besvarande upptaga en och annan. Man torde först ogilla, benämningen af preservatif-sjvkhus. Jag åter, som med förslaget afser möjligheten att hejda sjukdomens framfart, har genom benämningen velat antyda denna afsigt, och liksem ingifva förtroende till anstalten, såsom preservatorisk mot sjukdomens öfverhandtagande. Jag tror det vara nyttigt bibringa allmänheten den opinion, att hjelp mot sjukdomen endast är möjlig i dess första utbrott, och vill derföre med ordet preservativ-sjukhus angifva denna möjlighet. Benämningen är i öfrigt likgiltig. Äfven torde den invändning göras, att antalet af sig anmälande skall blifva allt för stort, då, vid mindre illamående af hvad beskaffenhet som helst, cen hvar skall hasta till sjukhuset. Jag svarar, det icke äga ringaste sannolikhet, att någon annan skall sig dit begifva, än den, som verkeligen känner de angifne kolerasymtomerne, helst ingen af lättsinnighet lärer der söka inträde. Andra åter säga tilläfventyrs, att ganska få skola sig anmäla, synnerligen af de bättre klasserne, som företrädesvis önska qvarblifva i sina hus. Jag tror deremot,i! tvert om, att en hvar, som förmärker kolerasymtomer, helre skall begagna denna utväg, och öfverlemna sig åt vården på ett väl ordnadt och med alla behof försedt sjukhus; än sprida förskräckelsen såväl som sjelfva sjukdomen inom sin cgen boning och familj. Då dessa sjukhus blifva ändamålsenligt organiserade och graderade efter olika klasser, lider det ingen tvifvel, att de begärligt blifva anlitade. Det är icke så lätt för den enskilte att, vara försedd med allt, som vid denna sjukdoms behandling erfordras, och med all visshet skall vår talrika tjenstemanna-korps och Borgareklass finna 08, yckligt lottad, att i nödens stund äga denna tillMan torde äfven invända, större kostnader. Välan, om äfven så vore, frågar jag, huruledes dessa ens bör komma i