Article Image
Ulistand (Horrlanaj), att acss Innevanare Horde rodna att fordra ökade uppoffringar af sina landsmän. Det vore för öfrigt onödigt att uppställa skäl mot den, som endast uti en underdånig hänförelse finner bevisen för behofvet af ökade anslag. Normark, från samma län som Wiklund, yttrade, det honom förefölle dennes tillgörande så mycket mera oväntadt och obehörigt, som talaren hade sig bekant, att Wiklund i talrika skrifvelser blifvit af sina kommittenter uppmanad att i deras så allmänt kända och behjertade fattigdom söka bereda hjelp medeist understöd samt lindring i allmänna bördor. Med full sakkännedom kunde han försäkra, att tillståndet i Westerbottens län knappt medgifver utgörandet af hittills varande skattebidrag, än mindre af förnyade pålagor, hvilket väl lärer vara förhållandet äfven 1 de bördigare delarne ef riket. Talaren hoppades, att Wiklunds reservation endast må stadna honom sjelf till men, utan att, emot sanna förhållandet, väcka föreställningar, hvilka kunde komma att minska deltagandet för de fattige Norrlänningarnes nödställda belägenhet. Han trodde, liksom de öfrige, hvilka mot Wiklunds reservation gjorde avpmärkningar, att de ord verkligen icke saknade sin riktighet, hvilka, ehuru troligen mot Wiklunds afsigt och mening, i reservationen influtit, neml.: Jag har höjt min röst tiil bifall af hvad Kongl. Maj:t till försvarsverket äskar, hvilket säkerligen ingen heller af våra kommittenter skulle göra om de här vore närvarande. (Utsk. Bet. sid. 62.) Rutberg begärde nu ordet, och yttrade: Jag skulle anhälla att få förena mig med IWiklunds kommitzenter ; hvilket väckte allmän munterhet i Ståndet. Med föredragning af öfrige punkter rörande Tredje hufvudtitelv, uppskjöts till nästa plenum. Bonde-Ståndets plenum den 13 Åug. Förmiddagen. Fortsättning af Statsregleringen. Tredje hufvudtiteln. (Forts.) 1o:de punkten, med afstyrkande å det till löneregleringens fullbordande vid indelta armeen begärda fyllnadsanslag, bifölls utan diskussion. 11:e punkten, om anslag till Gottlands nationalbeväring, afslogs. 12:e punk ten, om anslag för transport och förbakning af spanmål, bifölls, 13:e punkten, rörande lifbeväringsregementet; bifölls; likaledes 14:e punkten rörande Hallands infanteribataljon; 16:e punkten, angående kommendantstaten, lades ad acta. : 16:e punkten, Kongl. Krigs-Akademien, — Under åberopande af lärarenas vid Karlberg ådagalagde förtjenster genom nya tjenligare lärometoder, och deras nuvarande alltför ringa lön, samt med yttrande af den princip att ej lemna förtjenstenr åt glömskan, der den verkligen finnes, yrkade Anders Danielsson, att 1,200 Rdr förhöjdt årligt anslag må beviljas åt Krigsakademien till förökning af de äldre lektorernas löner. Härutinnan. biträddes han af Rutberg från Norrbottens Län, O. Lindbeck, P. Andersson, 4. Svensson från Halland, ÅA. Nilsson, Tufve Månsson, Thomas Wilsson, J. Jönsson från Skåne, Ola Jeppsson från Blekinge, H. Jansson från Elfsborgs Län, 4. Andersson från Skaraborgs Län, S. Heurlin och G. Jonasson från Kronobergs, S. Jönsson från Kelmare, H. Hansson och LIL. Hansson från Bohus samt J. P. Jansson från Stockholms Län. — P. Wilsson från Skåne deremot yrkade bifall till Utskottets betänkande, hvilket afstyrker den till lektorerne begärda löneförhöjning, emedan alla disponibla tillgångar äro för försvarsverket behöfliga. — Likaledes J. Bengtsson från Westernorrland, A. Wilsson från Östergötland och Per Jönsson från Kalmare Län. NN. Månsson från Skåne trodde, att Rikets universiteter kunde dela något med sig åt Krigsakademien, synnerligen Upsala Universitet, hvilket, enligt den af akademikontoret derstädes meddelte kalkyl, år 1826 hade den betydliga inkomsten af 8,998 tunnor, 17 kappar spanmål samt 28,870 Rdr 42 sk. 6 rst. i penningar, då deremot Lunds universitets inkomster, enligt 1932 års hufvudbok, endast uppgingo till 7,812 tunnor 16 kappar spanmål och 17,196 Rdr ii rst. i penningar. Således har Rikets ena universitet inkomster öfverskjutande: det andras med 1,186 t:r spanmål och av,714 Rdr 41 sk. 7 ret. i penningar, eller, med förvandling af spanmålen efter 6 Rdr för tunnan, tillsammans 18,830 Rdr banko. — Talaren ansåg Upsala universitet således kunna vara i tillfälle att Br 1 FET VIP SKR

19 augusti 1834, sida 2

Thumbnail