Aftonbladet – 18 augusti 1834, sida 1

Kkels DeEnot, fortsattes ocn torekom 1 oraningen. 8-de punkten om indragning af IVermlands FältJjägare-Regemente, hvarom Hr Petre väckt motion, hvilken dock Utskottet icke kunnat biträda. — Hrr Egnell, Sahlin, Justelius, Halling, Forssberg och Hallgren talade alla för bifall till Hr Petres motion, och yrkade att Regementet successivt måtte indragas. Hrr Hessle och Tottie voro af samma mmening, men önskade Officerskorpsens bibehållande för Beväringens exercerande. Hr Höök förklarade, det han ej ville tala för bibehållandet af regementet, men i afseende på de yttranden, som, då denna fråga återremitterades, under hans frånvaro på permission, inom Ståndet blifvit fällde om regementets moralitet, ville talaren upplysa och med officiella handlingar styrka, att emot depsamma icke vore något att armärka. — Manskapets aflöning vore ej eller så ringa då hvarje karl hada 12 1-2 Rdr i lön för 14 dagars tjenstgöring. — Hr Petr förklarade Ståndet sin synnerliga förbindelse för det bifall, hans ifrågavarande motion inom Ståndet rönt, och ansåg sig blott böra, såsom förklaring öfver StatsUtskottets uraktlåtenhet att till pröfning och besvarande upptaga de tydliga och af talare i alla Stånden godkände skäl, som han i denna sak anfört, meddela, att det olyckligtvis vore en vana hos Utskottet att i ämnen, som angå försvarsverket, sällan fästa sig vid de flera anledningar, som anmälas till bevis på nödvändigheten afsystem i förvaltning och hushållning, och att följaktligen Utskottet, ehuru behof af rättelse i många delar åskådligt visats, likväl merendels handlat ur den synpunkt, som om aldrig någon hjelp i förevarande fall stått att vinna, och som, utan hinder af de anmärkta :och obestridliga bristerne uti krigsväsendets organisation, nya anslag ganska väl kunde komma i fråga att beviljas. — Efter framställd proposition beslöt Stindet, att en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t skulle expedieras, deruti begärdes, att Wermlands Fältjägare-regemente successivt måite indragas. g9:de punkten om Artilleriet. Af alla de ökade anslag, som Utskottet uti detta utlåtande för artilleriet föreslagit, beviljades ej något mera än en förhöjning af 10 Rdr åt hvardera af första Konstaplarne, utgörande en summa af 830 Rdr, som å stat skulle uppföras. Detta resultat kunde dock ej vinnas utan långa debatter och många voteringar. 10—20 punkterne lades till haadlingarne. 21:sta punkten. Utskottet hade föreslagit att, utom de redan förut för Skånska och Småländska kavalleri regementerne anslagna 22,000 Rdr, nu ytterligare skulle anvisas för exercis-sqvadroners bildande för de öfrige kavalleri-korpserne 17,000 Rdr, samt att, för exercis-kompaniers inrättande vid indelta armen, hela det af Kongl. Maj:t äskade nya anslag af 3g9,000 Rdr måtte beviljas. Arr Halling, Sahlin, Egnell och Mechel medgåfvo, att det förutvarande anslaget) för exercis-sqvadroner mätte fortfara, men bestredo alldeles såväl tillökning 4 detta anslag, som något anslag för exercis kompanier. Hr Petre yttrade, det, utom de af flera tala-. re anförda skäl. mot nya anslag i allmänhet, förekom äfven den vigtiga omständighet att, då det icke kunde nekas att vårt försvarsverk, som hotar att blifva en stat i staten, vore den förnämsta, sannskyldiga orsaken dertill, att våra finanser efter 20 års fred, i stället för att förbättras, kommit i deras nuvarande betänkliga skick, så måste äfven hvarje nu skeende tillökadt anslag till militärväsendet innebära en hyllning åt det nu bestående felaktiga sättet att disponera militäranslagen. Förgäfves vore det således att deducera bevis på faran af att göra en luxuriös militärstat till hufvudsak och nationens välstånd till bisak; förgäfves att antyda medlen att genom reformerande grundsatser åstadkomma en högre effekt och större resultater än redan existerande militäranslag, så länge man, med förbiseende af allt, hvad i denna väg blifvit taladt och skrifvet, kan, medelst nya statsanslag, paralysera hvarje bemödande att förmå styrelsen att i denna vigtiga gren af administrationen icke afse fåfänga, flärd och privilegii intressen, utan endast nationens redbara nytta, nu och iframtiden. — Ståndet beslöt härefter, att af i frågavarande anslag endast det förutvarande å 22,000 Rdr skulle beviljas, och, på framställning af Hr Hessle, att dessa 22,000 Rär skulle användas till kostnader för exercis-sqvadroner gemensamt för hela Svenska indelta kavalleriet. Detta sednare amendement bestreds af Brr Eckerman, Justelius, m. fl., som dels ansågo det tillhöra Kongl. Maj:t att bestämma om anslagets fördelande, och dels trodde att anslaget skul