Aftonbladet – 16 augusti 1834, sida 1

PERL DA GD UNDBLRNRA 2 I iuSELR: Bonde-Ståndets plenum den 8 Aug. Slutlig handläggning af Stats-Utskottets Inkomsbetän kande. Åtskilliga punkter af Utskottets betänkande N:o 54, nemligen N:is 2, 4 — 9 samt 11, äfvensom punkterne Neis 1,3 och 10, enligt betänkandet N:o 205, biföllos. — Då derefter föredrogs 12:te och 13:de punkterna rörande mantalspenningarne samt Lagmansoch Häradshöfdingeräntan, yttrade A. Danielsson från Elfsborgs län, att den obilliga fördelningen af dessa skatter, som i verkligheten äro blott skenbara personella afgifter, de der känbarast träffa den fattigare klassen af husbönder och jordlottsägare, gör en sådan förändring till den första i ordningen, då man vill begagna de högre inkomster, extra bevillningarne erbjuda till nedsättning af de gamla skatterna. Förenkling i uppbörden blir äfven derigenom vunnen; och sedan vi, fortfor talaren, af förhandlingarne angående bränvinsbevillningen, besluten angående nummerlotteriet samt den stora sannolikheten af högre inkomster genom tullen, derest afgifterna lindras och formaliteterna förenklas, nutkunna med full visshet förutse, att de 368,000 Rdr, som af begge dessa statsinkomst-titlar erhållas, kunna fås på andra vägar, enär lotteriet minst gifver :68,000 Rdr, och hränvinsbränningen samt tullen det öfriga; vill jag för Ståndet proponera följande beslut: att, från och med år 1836, mantalspenningar samt lagmansoch häradshöfdingeräntan icke komma att debiteras eller uppbäras, hvaremot Statsverket kommer att erhålla ett motsvarande anslag genom extra bevillningsmedel, under åliggande att fortfarande ersätta vederbörande den del af senare räntan, som utom stat utgår. En mängd Ståndsledamöter förklarade sig instämma i detta A. Danielssons anförande. Sekreteraren yttrade, att nu återigen framställde sig tvisteämnet om nödvändigheten af Kgl. Maj:ts sanktion för afskaffande af statens ordinarie Inkomster, och förklarade, det han fortfarande hyste den öfvertygelse, att i detta afseende Kongl. Majits sanktion voce alldeles oundviklig, samt erinrade om KonstitutionsUtskottets behandling af denna principfråga under innevarande Riksdag. A. Danielsson föreslog, att Ståndet måtte förklara dess opinion vara den, att Kongl. Maj:ts sanktion till förändring af grundskatterna icke erfordras, då andra medel sättas i stället; men tillika att Ståndet denna gång icke yrkade någon propasition härom. I detta förslag hördes Ståndeti allmänhet instämma; hvarefter beslöts mantalspenningarnes samt lagmansoch häradshöfdingeräntans upphörande, hvilket beslut skulle underfställas Konungens sånktion; mer om samma besiut ej blefve Riksens Ständers, fann Ståndet godt bifalla ifrågavarande 12 och 13 punkterna af Utskottets Utlåtande N:o 54. Härefter förekom 15:de punkten om Sterbhusafgiften. Före pröfnaingen af denna punkt företogs StatsUtskottets Utlåtande (N:o 209), deruti tillstyrkt blifvit, att invånarne i Stockholm och Göteborg må förklaras pligtige att hädanefter till statsverket erlägga sterbhusa fgift efter enahanda grund, som densamma af landet och öfriga städer utgöres, hvaremot den i nämda 2 städer nu utgående matlagsafgiften bör upphöra och ur räkenskapen försvinna; äfvensem, enär Kongl. Maj:t, efter anuställd undersökning i ämnet, utan något förbehåll öfverlemnat handlingarne i målet att slutligen pröfvas af Riksens Ständer, samt förslaget för öfrigt endast afser beredandet af en för hela Riket lika tillämpning af ett från äldre tider gällande beslut i beskattningsväg, Utskottet trott förevarande fråga ej behöfva Kgl. Maj:ts sanktion, der Riksens Ständer bifa!la Utskottets förslag. Bondeståndet yrkade nu, efter votering med 69 Ja mot 16 Nej, proposition på bifall till Stats-Utskottets betänkande (N:o 209); men Talmannen, som ansåg Kgl. Maj:ts sanktion oundviklig, fann sig föranlåten vägra der begärda propositionen, hvarefter målet hänsköts till Konstitutions-Utskottet. Punkterna N:is 16 — 23 samt 25 — 28 och 30 — 34 biföllos, utan särdeles diskussion, i enlighet med Stats-Utskottets utlåtande N:o 54; äfvenså punkterna 24, 29, 35 i enlighet med Betänkandet N:o 205. På Strindlunds uppmaning, heslöt härefter Ståndet, det skulle Bevillnings-Utskottet föreläggas, att med utlåtande angående förslaget till ny tulltaxa ofördröjligen till Ståndet inkomma. Statsregleringen. i Ytterligare förekom nu Stats-Utskottets slutliga Utlåtande (N:o 212), innefattande några allmänna frågor, som med statsregleringen äga gemenskap, hvilket Utlåtande var föranledt af återremiss å Betänkandet N:o 78 i samma , ämne. Ståndet biföll, utan diskussion, 1:sta punkten neml, att Kongl. Maj:ts proposition om fastställande af ett till nästa Riksdag oföränderligt Riksmarkegångspris icke för närvarande kan hbifallas; samt 2:dra punkten: att Riksens Ständer må godkänna den grundsats, det några statsutgifter icke böra anvisas på öfverskotten af statsverkets inkomster; äfvensom 3:dje punkten: att den å löner, arfvoden m. m. utgående ceutonalafgiften må öfverflyttas till, och uttagas i sammanhang med allmänna bevillningen, samt att den såväl VWadstena Krigsmanshuskassa, som Amiralitets-Krigsmanshuskassan tillkommande ersättning för centonalen må vid hvarje Riksdag, på grun af det under förflutna tider ådagalagda förhållande. till beloppet bestämmas. Härefter förekom i ordning den 4:de punkten, derutinnan Utskottet i bet. N:o 78 tillstyrkt, i första momentet: det R. St. må besluta, att de under Riksstatens hufvudtitlar uppkommande besparingar icke må anvisas till några bestämda löneregleringar