Aftonbladet – 14 augusti 1834, sida 1

Gc i RIRKSDAGSUNEERRATTELSER. Forts. af redogörelsen för RB. o. Adelns plenum d. 11 dennes.. Vid början af eftermiddagens plenum afgaf Grefye Fr ölich, D. ett yttrande, rörande Statsskuldssystemet och regleringen af Riksgäldskontorets skuld. Hr Grefven hade ej velat deltaga i diskussionen, då han märkt, att man å ömse sidor velat ernå helt anidra resultater af densamma, än hvartill Stats-Utskottets betänkande omedelbarligen föranledde; att bisak tagit öfverhand öfver hufvudsaken; att sätten att argumentera ansågos vigtigare än de sintföljder, hvartill man bort komma. ena sidan syntes man vilja försöka, huru långt man på grund af förtroende för närvarande styrelse och dess organisation kunde gå med krafven af anslag, som förutsatte statsskuld, och å den andra syntes man, uti nekandet af den existerande statsskuldens reglering, på tjenligaste sätt fimna ett indirekt medel att framkalla andra mått och steg af Regeringen, dem man lösligen vidrörde, då man antydde: fruktan för systemets missbruk, och de lånta medlens ändamålsenliga användande. Hr Grefven ansåg ingenting vara klokare, än att genom nytt lån ordna den gamla skulden på förmånligaste sätt; då det vore gifvet, att gjord skuld borde betalas; då man icke i ögonblicket af en nyss besluten administration borde taga statsbankens vinst i beräkning, och då skulden omöjligen kan betalas utan för stark tryckning på nationens bevillningsförmåga i närvarande kris. Hr Grefven ansåg fondsystemet in abstracto vara det lättaste medlet att afbörda redan i råkad skuld, eller att erhålla de kapitaler, som till landets försvar och förkofran behöfvas, och att det med vårt politiska läge och vår Regerings yttrade benägen het för detsamma, torde för Representationen i längden bli omöjligt att undvika, då det snart nog bör kunna antagas såsom politiska och ekonomiska aforismer för Sverge, att vi behöfva ett ändamålsenligare sjöoch kustförsvar; att våra inre kommunikationer äro knappt till bälften gagneliga i det stånd de äro eller kunna sättas med vanliga medel; att vi för möjliga händelsen af ett krig väl hafva friska armar, men nödgas lägga dem i kors af brist på vapen; att medel till dessa ändamål, hvarken nu eller snart, torde kunna vinnas i skatteväg; samt trodde att svårigheten för Sverge att få lån mindre ligger i fruktan för möjlig insolvens, än i trassliga former och missvårdad statsoch allmän kredit. Detta trodde Hr Grefven vara af hvar och en nogsamt insedt, och ville, i följd deraf utsäga, att det icke är okunnighet om eller ovilja emot det af omständigheterna påkallade fondsystemet, som förmått en större del af representationen aut säga nej till förslaget, emedan Regeringen ännu icke under någon form synts vilja gifva oss garantier, och emedan förtroende saknas till dess förmåga under närvarande styrelseformer, att göra det goda, den kan tilltros åsyfta. Hr Grefven ogillade en taktik vid behandlingen af fosterlandets vigtigaste angelägenheter, som icke är så öppen, som det egnar en mild styrelse och ett fritt folk, och . förklarade för egen del och med hopp em bifall af dem bland hans landsmän, som antingen icke kommit till Riksdagen eller utledsnade öfvergiWfvit den, ett man med tacksamhet skulle emottaga hvarje erbjuden garanti, som för sådan kan göra anspråk, och att man ej vill tillbakahålla förtroendet till styrelsen, då säkra tecken visa sig till en annan riktning, Häruti förenade sig Grefve Horn, Friherre Hermelin, och Hr Hallenborg.