Aftonbladet – 12 augusti 1834, sida 3

Article Image
den, hindrar mau vattnets inträngande gerom att slå en talgbell i hålet och deröfver spika en blyplåt, ty kulan gör, omihon i full fart träffar en ekplanka, ett lika så stort hål som hon är sjelf, men, om det är en furuplanka, ett vida mindre, så att det är omöjligt, att samma väg genomföra em kula af betydligt mindre storlek. Men en bomb som träffar i vattenlinien, spränger, när den kreve-. rar, en öppning af 2 alnar eller mer i diameter, och kan på detta sätt öppna en lucka af mycket öfver en qvadrataln under vattnet. Denna lueka kan ingem mensklig makt för ögonblicket tilliäppa, och ett enda dylikt skott vore sålunda nog, att sänka ett linieskepp. Detta är bombkanonernas fruktansvärda verkan. Hvad författaren talar om, att ett NHnieskepp, träffadt af bomber, vänder på airdra bogen, och reparerar sin skada, under det den felfria sidans, kanoner spela på dess motståndare, skulle lätteligen kunna föranleda den tankan, att han aldric sett något linieskepp. De skador, ett fartyg under en batalj kan reparera, äro grundskott, bvilka lagas med de nämde talgbollarna, och sådana skador i tacklipgen, som provisoriskt kunna sammanknytas. Några avdra behöfva ej botas för tillfället, och de betydligare, såsom demonterade kanouer, afskjutna bjelkar, master m. m., kunna ej lagas annat än på varfvet. Att under en batalj vända med ett skepp, är ingen så lätt sak, hvarom en hvar kan öfvertyga sig, som ser ett vanligt köproanstarlyg vända på sjön, och är under träffoingen mången gång detsamma som att gå ur elden. Af samma slag är hvad han talar om de månza skott ett linieskepps kanoner kunna skjula, och som han beräknar till 70 åa 75 i ummen på hvarje kanon, hvaremot han beräkvar probabilitete träffa som 180 till I. På detta hans resonnement kan man med temlig visshet grunda den slutsats, att, i fall han selt någon exercis, har han Ätminstone aldrig sett någon träffning. Man bör då upplysa, att efter nigon stunds skjutning, blir kanonen så het, att den måste läskas medelst visk doppande i sjön, och slutligen i vatien, må med krut, hvilket också tar sin tid. Vidare beror det ej af sjöartilleristen att skjuta, så snart ban har laddat, utan han måste afbida det ögonblick, då skeppets vaggning eller roddfartyg-ts riktning tillåter det. I träffningen vid Gröcvikssund den 3o Augusti 1809 var den kanonsiup, hvarpå undertecknad befann sig, ielden från affärens första början till dess slut. Träffoingen varade nära 7 timmar. Under denna tid lossade slupen 160 skott, således några och tjugu i timmen, och man kan försäkra, att elden var högst liflig samt intet ögonblick afstannade. De öfriga sluparna torde få ha anses skjutit lika mycket, ty hvarje slup hade den: tiden ej mer än 200 skarpa skott om bord, och ingen behöfde bämta ny ammuni— tion. Siuparnas antal utgjorde å vår sida 45, och å Ryssarnes några flera. Efter Författarens uppgift, det probabiliteten att träffa förhåller sig som 180 till 1, skulle således å ömse sidor endast några och tjugu skott bafva träffat. Nu var likväl förhbållandet, att å Svenska sidan flög en slup i luften, alla ledo å ömse sidor större eller .mindre skador, och 250 man stupade eller sårades — på den slup, der undertecknad befann sig, ensamt 10 man, således proportionsvis betydligt mer än på hela flottan. Å Ryska sidan känner man väl ej förlusten, i man—, skap; men att den måste ha varit betydlig kan slu tas deraf, att fienden tog till flykten och qvarlemnade 7 eller 8 slupar, hvaraf en togs af våra; de öfriga hade sjunkit. Det är väl ej möjligt att uppgifva, huru många kulor å hvardera sidan träffade, men om man antager en kula för hvarje stupad eller blesserad, torde man komma rätta förhållandet någorlunda nära, emedan visserligen en kula stundom kan träffa flera man, men mången äfven träffar fartygens skrof, utan att röra besättningen. — Den koj, hvari undertecknad hade sin säng, träffades i ofvannämde drabbning af 2:ne kulor, utan att någondera skadade manskapet. Man kan då med trygghet antaga, att minst 250 kulor å ömse sidor träffat, således en af 20, ej en af 190, som författaren uppger. Men nu är förhållandet emellan probabiliteten att träffa för ett linieskepp eller en kanonslup följande? Ett linieskepps bredsida, hvilken det måste vända till då det skjuter, erbjuder proportionsvis till ka— RES I FU JA Lullaan Jan d2 gu dana app oc Oo 7o

12 augusti 1834, sida 3

Thumbnail