Aftonbladet – 11 augusti 1834, sida 2

voro förbundne att göra tjenst 1 Stats-Kontoret, så snart dedertill kallas. Talaren gillade Hr Hessles mening, att en Advokat-Fiskal, såsom för StatsKontoret behöflig, borde å Stat uppföras, helst detta kunde ske, utan att i sjelfva verket öka Tjenstemännens antal, enär en vice Advokat-Fiskals lön blifvit i Kammar-Kollegium besparad. Inom Utskottet röjdes äfven mycken benägenhet att dertill lemna bifall, men det kunde icke ske af den anledning, att frågan om hela den nya regleringen för Stats-Kentoret föredrogs i ett sammanhang. Hr Halling ville fästa uppmärksamheten på, att Ständerne vid förra Riksdagen anslogo hela den summan, som för Stats-Koentoret begärdes, och att i denna summa lön för en Advokat-Fiskal jemväl var inbegripen; vederbörande borde få skylla sig sjelfva om de råkade i förlägenhet genom Utskottets nu ifrågavarande beslut, som talaren till alla delar gillade. Häruti förenade sig Hr Egnell. Vid votering bifölls punkten med det tillägg, att en Advokat-Fiskals lön till ett belopp af 1,200 Rdr skulle uppföras å stat. Slutligen föredrogs Stats-Utskottets utlåtande N:o 215, angående regleringen af utgifterne under RiksStatens 3:dje hufvudtitel (Försvarsverket till lands). 7:sta Punkten (KErigs-Kollegium). Utskottet hade vidhållit sitt förra gången afgifna förslag, att lön för Presidenten derstädes måtte uppföras å stat till ett belopp af 4,200 Rdr, Hr Hessle fann ej Utskottet hafva vederlagt de skäl, som, förra gången frågan förevar, häremot blifvit anförde; yrkade att, om en President i detta Kollegium behöfdes, hans lön måtte tills vidare utgå som arfvode. Hr HalZing förenade sig hufvudsakligen med Hr Hessle; talaren ville påminna om de 6 Brigad-Generaler, som för närvarande åtnjuta lön på stat, och af hvilka någon lämpligen kunde emplojeras som President i detta Koliegium. Hr Ekerman fann deremet ej något skäl, hvarföre ej Krigs-Kollegii President borde hafva lön på stat; arfvode vore olämpligt; yrkade bifall till Utskottets förslag, hvaruti Hr Leffler förenade sig. — Hr Egnell instämde med Hr Halling i den förmodan, att någon af de 6 Brigadgeneralerne, som hvardera voro försedde med 6000 Rdr lön och alldeles tjenstfrie, kunde kommenderas till tjenstgöring, som President i Krigs-Kollegium. Hrr Höök och Fries ville ej eller bifalla något anslag till ifrågavarande lön. — Hr Petre ansåg all diskussion i detta fall gerna kunna besparas, då man erinrade sig hvad som vid frågans första föredragning blifvit anfördt. Utskottet hade icke kunnat vederlägga talarens skäl mot lön på siat för KrigsKollegii President; följaktligen måste dessa skäl få gälla hvad de kunna. Då Krigs-Kollegium blifver reorganiseradt, måtte det gerna få sin ordinarie President med lön på stat; nu skulle deremot detta nya löneanslag blott vara till hinder för den reform, som KrigsKollegium mera än något annat Embetsverk vore i behof utaf. Talaren. yrkade votering. — Hr Ekerman hade ej trott, att Ståndet velat göra presidentsplatsen i Krigskollegium till en sinekur; de vigtiga göromål som tillhörde detta embete, fordrade en man i sin fulla vigör. — Hr: Petrc ville upplysa, att de omförmäldte 6 Generalerne. som, utan att göra staten någon tjenst, tillsammans årligen åtnjuta nära 40,000 Rdr B:ko löneinkomster, äro, enligt hvad kändt vore, ännu uti de år att de kunna bekläda Krigskollegii Presidentstol. En af dem vore, som talaren trodde, ännu i sin bästa ålder. — Efter votering blef anslag till Presidentslön i detta Kollegium afslaget. 2:dra punkten lades till handlingarne. 3:dje punkten (med tillstyrkande af ett ytterligare anslag till Topografiska korpsen at 1547 Rdr) Hr Halling yrkade afslag å hela demna punkt. Den brist för korpsen, som man nu begärt fyllnad till, härrörde deraf, att en major blifvit anställd utöfver hvad tillgångarne medgåfvo. Det vore vådligt att, genom bifall till ifrågavararde anslag, hylla den princip, att Rikets Ständer! på förhand kunde dömas att bevilja anslag. Hr Egnell förenade sig med Hr Halling, och åberopade motiverne till Utskottets förra yttrande öfver denna fråga. — Arr Arnberg, Helsingius , Santesson och Bååth gillade deremot Utskottets förslag. — Efter votering blef detsamma bifallet med 19 röster emot 11. 4:de, 5:te, 6:te och 7:de Punkterne lades till handlingarne. STOCKHOLM