RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Plenum hos Ridd. och Adeln den 8 Aug. f. m. I dag börjades den definitiva pröfningen af statsregleringen. StatsUtskottets såkallade principbetänkande (N:is 78 och 212) upptogo både föroch eftermiddagens diskussion. Första punkten, innefattande afstyrkande å Kongl. Maj:ts nådiga proposition, att i stället för det hittills årligen bestämda markegångspriset å den under embetsoch tjenstemäns löner inbegripna sparmål, ett från Riksdag till Riksdag oföränderligt medelpris derå, grundadt på de nästföregående 10 årens Riksmarkegång, måtte fastställas, afslogs genom votering, sor utföll med 26 röster för Betänkandet och 63 för Kongl. Maj:ts nådiga proposition. Utskottets åsigt försvarades af Friherre Palmstjerna, Grefve Frötich, Hr Stuart och Friherre sSilfverschjöld. De påstodo iels, att, i följd af nödvändigheten att uppföra ewt bestämdt årligt anslag för den bestämda uwullökningen, enligt de föregående 10 årens medelpris, ett anslag skulle erfordras af 44 sk. pr tunna, eller af inalles omkring go,000 : Rdr årliger, hvarmed Statsbristsämman säledes måste ökas; att de ifrågavarande 44 sk. alltid utgjorde en löneförbättring, så framt prisen för den kommande tiden icie uppginge till utöfver det nu antagna minimipriset af 6 Rdr per tunna. Den Kongl. propositionen gillades af Hr Dalman, Friherre Boije L., fr Cederschjöld, Hr Lefren, Friherre Åkerhjelm. samt Grefve Cronhjelm O. 4., hvilka utgingo från den synpunkten, att genom ett bestämdt medelpris större reda och ordning vunnes i aflöningen, att Räkenskapsverket och Revisionsarbetet derigenom förewklades, utan att staten betungades med någon. ny utgift, enär det vore detsamma om de förhöjningar, som nu inträffade ojemnt, hädanefter fördålades jemnt,;m. m. Friherre Cederström ville ej bifalla den Kongl. propositionen, så framt ej Lånemarkegången äfven. efter samma grund fastställdes. Derefter bifölls 2:dra mom. af Första Punkten, deri Utskottet tillstyrker, att vid anslående hädanefter, antingen af nya löner ellev förhöjda gamla, i förra fallet, ingen, och i det senare endast det förut varande tunnetalet spannemål måtte med lönerne beräknas. Uti 2:dra punkten hade Stats-Utskottet tillstyrkt, att den grundsats måtte af Rikets Ständer goakännas, att några statsutgifter icke böra anvisas på öfverskotten af statsverkets inkomster. Hr af Billbergh föreslog att, i stället för statsutgifter, borde man antaga uttrycket bestämda statsanslag, hvilket förslag gonom votering gillades med 69 röster emot 27. Preste-Ståndets Plenum d. 8 Aug. Statsregleringen. Stats-Utskottets Betänkande N:o 78 hade föranledt ett nylt Bet. under N:o 212. I anledning af 4:e punkten, angående Konungens rätt att fritt disponera öfver besparingarne inom hufvudtitlarna, uppstod en liflig diskussion. Utskottet hade föreslagit, att Riksens Ständer skulle besluta, detå besparingarne inga bestämda löneanslag skulle göras. Biskop Thyselius åberopade sin Betänkandet åtföljande reservation, och ogillade uttrycket besluta. Biskop Tegner anmärkte, att Konungens fria dispositions-rätt af besparingarna inom hufvudtitlarne medgafs redan af 1810 års Ständer: närvarande Ständer synas väl ock medgifva den, men med vilkor, att de ej användas till stående löner, utan till provisoriska anslag. I hufvudsaken syntes blott en mening råda; frågan vore blott, att lämpligt ut