Aftonbladet – 8 augusti 1834, sida 1

Ull OC MM LISAS Me v9 Plenum hos Ridd. och Adeln den 6 Aug. f. m. Vid justeringen af Ridd. och Adelns beslut att bestämma utvexlingens början till den 1 Oktober, erhöll detta beslut den förändrade lydelse, att utvexlingen skulle ske senast d. 1 Oktober. Statslånsfrågan. StatsUtskottet hade, uti sitt betänkande N:o 133, föreslagit godtgörandet af RiksgäldsKontorets skuld, på följande sätt: 1:0 att ifrån och med år 1935 beräknas och anslås fem procent amortissemeat och fem procents ränta, eller tillhopa två hundra tusen (200,000) Rdr årligen, med hvilket anslag, genom räntebesparingarnes användande, hela skulden senast inom femton års tid kan vara till fullo återgulden. 2:0 att, utom desse nu föreslagna 200,000 Rdr årligen, jemväl alla RiksgäldsKontorets tillfällige tillgångar, såsom t. e. öfverskott på Statsverkets förslagsvis beräknade inkomster, i den mån de icke till andra föremål! blifva af Rikets Ständer disponerade, användas till en hastigare amortering af skulden; och : 3:0 att det öfverlemnas åt Styrelsens af RiksgäldsKontoret omtanka och nit, att, vid skeende lånomsättningar, -tillse, det räntefoten nedsättes, derest, med afseende på penningeställningen, Styrelsen: finner, att försök i denna väg med framgång skulle kunna göras. Friherre Palmstjerna hade emot detta beslut inom Utskottet reserverat sig, och i stället för de föreslagne åtgärderne föreslagit inrättande af ett ordentligt fondsystem, så att obligationer skulle utgifvas, löpande med 4 procents ränta, nvilka kunde säljas till högsta möjliga procent å det kapitalet på hvilket de lydde, samt att den sålunda uppkommande statsskulden skulle med 1icå 2 pet årligen amorteras, derigenom att obligationer inköptes för statens räkning. v. Troil ogillade Utskottets förslag och antog fondsystemet, men skilde sig ifrån Frih. Palmstjerna deruti, att han önskade högre årlig am ortissementsprocent. Äfven han trodde, att räntan borde bestämmas till 4 pct. Hr Skogman förenade sig med Frihb. Palmstjerna, uti dess reservation, och yrkade återremiss af betänkandet; likaledes Friherre Ehrenborg och Grefve Frölich. Friherre Cederström instämde i Prosten Åstrands reservation, hvilken föreslagit upptagande af lån å vista på kortare tider. v. Troil ogillade detta förslag och bevisade detsammas olämplighet. Talaren vore ej bland dem; som ansåge statsskuld såsom något godt; han ansåg den tvertom som ett politiskt ondt, men som ofta borde väfjas för att mota ett större. Friherre Boije LI. påstod, att statsskuldssystemet vore ett godt, hvilket dock berodde på användandet och den måtta, hvarmed det användes. Hr Lefrer begärde återremiss af betänkandet, och gillade statsskuldssystemet, emedan vi derigenom komma ur det rackel-system, hvarifrån vi under denna riksdag bemödat oss att komma. Det vore ej rätt att enligt princip dit återgå. Vi böra försöka vår kredit och taga så mycket vi kunna få för 100. Grefve Cronhjelm önskade, att Rikets Ständer måtte lemna riksdagen under medvetande att hafva lemnat det stackars Sverge ograveradt. De föregående generationerna hafva ej belastat oss med skuld; det vore ej rätt af oss att dermed belasta våra efterkommande, för att komma ifrån våra kuranta utgifter för dagen. Han jemförde statens ekonomi med den enskiltes, och tillämpade en nyligen läst tidningsartikel om nyttan att hafva björnar. Man hade sagt: man bör beträda statsskuldsbanan med måtta. Denna måtta trodde talaren ej vore möjlig; då man en gång beträdt denna bara, komrser man derpå allt längre och längre. Regeringens pretentioner på ökade anslag göra det för oss omöjligt att komma ifrån statsskulden. Han ville gerna, att bevillningen borde ökas, att vi måtte komma ifrån statsskulden. Kunna vi blott hjela oss fram till nästa Riksdag, så hafva vi ett betydligt belopp af bankovinsten. Talaren gillade ett statsskuldssystem för stora ändamål, som afse efterkommande generationers fördel. Såsom sådana ansåge han Stockholms befästande, Trollbättans ombyggande; men ej armeens beklädnad, fyllandet af dagliga utgifter, som ej varit beräknade mot inkomsterne m. m. Genom dylika kuranta utgifter hade just Riksgälds-Kontorets skuld uppkommit. Han gillade betänkandet. Hr w. Troil gillaJa ctatcskuldssvystemet. så vida statskrediten begag