Aftonbladet – 5 augusti 1834, sida 2

1 förhållande dertiil, ar svar att kunna kontrollera, hvarigenom, efter min tanka, den påräknade Tullinkomsten ej slår att vinna 2,0050,000 — — b) Salu accisen 7,500 — — ec) Postmedlen 450,000 — — d) Karta Sigillatamedlen 320,000 — — e) Bränvinsafgiften, på hvars betydliga tillökning man gör så stora beräkningar, hvaruti jag ej kan instämma, då man på samma gång inser och erkänuer behofvet, att inskränka bränvinsbränningen bi de till tid och tillverkning, vid hvilket förhållande det vill synas som borde man vara belåten, att, genom en högre beskattning å en mindre tillv.råning och förstärkic kontroller, ändock kunna uppnå en lika inkomst som förut, eller 430,000 — — Restantierne 110,5901. 47. 6. Summa 7,6532,000 — — återstår statsbrist att betäcka genom allmän bevillning 1,052,170 — — Men det är ej nog härmed Skola statsb -hefven fyllas, tillkommer: 1:0 Centonaleu, som enligt Hög! Stats-Uiskottets Utlåtanden N:is 78 och 84 bör utgå genom bevillning med 38,500 — — 2:0 Erforderlig tillgång för Riksgäldskontoret att från och med är 1835 utgöra ränta och kapitalafbetalning å dess skuld till Banken 4,400,000 Ber a 6 procent 264,000 — — 3:o a) Årliga räntan till Hans Maj:t Kouungen, 200,000 — — b) Andra Räntor å Kongl. kon: torets län utöfver egna fordringar s cirka 35,000 — — ce) Aflöning för Justitie-Ombudsmannen med FTrycekfrihetskomitten 7,000 — — d) Kongl. kovtorets lån och kostj nader 65,000 — — 307,000 — — — — — —;KÄ——— — Summa 2,561,670 — — or do ; så att, om man bibehåller förra bevillningen 1,727,200 — — . . . tttessse—t————— en förhöjd bevillning evfordras af 834,470 -— och ända saknas tillgång att betäcka de 1,731,138 Rdr I sk, 4 rst. Banko, som enligt det af Riksgäldskontorets Sekreterare den 27 sistlidne Mars uppgjorde och. Ständerne meddelta förslag fordras, för att fylla Riksgäldskontore:s ovilkorliga behof af medel att bestrida dess utgifter utöfver ägande tillgångar. i Äro nu dessa beräkniovgar i hufsudsaken riktige; åter står erwcdast att tillse, om landets ställning i allmänhet är sådan, att nationen icke allenast kan utgöra de skattbördor tden redan hear sig ålagde, utan äfven bära den tillökving deruti af ungefärligen 50 procent; hvärtill berörde beräkningar föranleda. Så vidt min enskilta erfarenhet om förhållandet. i stad och land sg sträcker, måste jag erkänna möjigheten af det förra, men misströsta om det, sednare; och med en sådan öfvertygelse är det som jag går att yttra mig öfver detaljerbe af den föreslagne statsregleringen. Emellertid anser jag mig böra bär uttrycka att jag delar en af reservanternes inom Högl. Statsutskottet, Hans Janssons från E!fsborgs län vid Utlåtandet N:o 8: uttalade mening, att frågan om det af Kong!. Majt uti dess nådiga proposition : till ; ständerne sörskilt föreslagne lån af 3 millioner till försvarsverkets ytterligare förstärkande, för allmänna undervisningen och allmänna arbeten, bort bebandlas i sammanhang med ;, u:giftsbetänkandet, då. det derigenom säkrast visat sig, att det hopp Koagl. Maj:t nådigst hyser att såväl ränta som amortissement å ett sådant lån med 6oo,ooo Rds årligen skulle -knnna af Riksgäldskontoret bestridas, utan att nu gällande allmänna bevillning eller andra till Riksgäldskontoret ingående afgifter behöfva i pågon mån förhöjas, måtte helt och håller förfalla; och hvilket Ständerna icke böra tveka att med underdånig vördnad och uppriktighet framställa, för att ådagalägga att det ej är brist å vilja, utan på förmåga, som hindrar Ständerne, att i all måtto gå Kongl. Maj:ts nådiga önskningar till mötes. WVid sista Riksdagen beslöto Ständerna, alt sedan de: ordinarie . anslagen för armeens materiel voro reglerade. anslå vtterlisare 20.000 Rdr. att för sam