Aftonbladet – 24 juli 1834, sida 1

ma ud. SONSON NNE TSK SAGTS: CNN ENSE TI Ser CAFE CTR RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Plenum hos Ridd. och Adeln den 23 Juli. Gårdagens plenum på Riddarhuset företedde en högst märkvärdig början af finansfrågornas behandling. Diskussionen håäde kunnat kallas en silfverutvexling inom ideernas verld, om blott de framställde ideerne alla kunnat liknas vid den ädla metallen. Hvar och en: ville hafva sin tanka realiserad. De månge klistrade, illa hopsatta sedlarne gjorde det mesta uppehållet, och småsed!aroe den värsta träng seln vid luckan. På Hr Hegardts framställping, föredrogs först Bantko-Utskottets Betänkande N:o 17 angående tiden för silfverutvexlingen. Första punkten, angende denna termins bestämmande till den 1 Sept. bifölls unanimt, : Friherre Cederström ensam yrkade, att: utvexlingen måtte blifva näst efter den dag, då lagen för banken blifver promulgerad i Stockholms kyrkor, och ville ingalunda afstå ifrån sitt förslag, hvarföre votering måste företagas, i hvilken det visade sig, att endast 3 röster biträdt Frihertens förslag: Efter voteringen anmärkte Hr v. Troil förslagets orimlighet, alldenstund lagen för Banken blifvit promulgerad redan i Mars månad 1830. . a Vd andra punkten af betänkandet tillkämpade sig Grefve Frölich ett vigtigt amendement, bestående deri, att uttryckligen bör utsättas i den underdåniga skrifvelsen till Köagl. Maj:t, att under skatter och onera jemväl. inbegripas jordeboksräntorna, hvilka, genom en: Kongl; förordning, som ännu ej blifvit upphäfven, hittills blifvit beräknade efter högre vexlingsgrund än den vanliga, och hvarigenom allmogen sålunda befrias ifrån alla farhågor för skatteförhöjning i detta afseende. Slutligen beslöt Ridd. och Adeln; att hos Kongl. Maj:t anhålla att, i den utkommanae kungörelsen, ett förtydligande må göras af 4 f uti myntbestämningslagen af d. 1 Märs 1530, så att Kongl. Maj:t i densamma täcktes bestämdt förklara, att alla skatter och onera komma att beräknas efter enahanda grund, som i nämde myntbestämningslag finnes fastställd, samt att de öfrige Stånden skulle genom endeputation inbjudas att förena sig uti dessa Ridd. och Adelns beslut. På eftermiddagen yrkade Frih. Cederström, att hans reservation måtte få åtfölja inbjudningen till de andra Stånden, hvarvid Gvefve v. Fersen H. begärde, att det äfven uti det meddelade protokollsutdraget måtte antecknas, att 4 ledamöter af Ridd. och Adeln delat Hr Friherrens mening. Diskussionen rörde sig länge omkring denna fråga, då man sluteligen afstod ifrån detta ovanliga meddelande; lemnande åt tidnirgarne att offentliggöra Friherre Cederströms motgång. Derefter föredrogs Betänkandet N:o 16, om garantierne och bavkens lånerörelse m. m. Diskussionen angående ordningen för de särskilta afdelningarnes föredragnivg blef så långvarig, att den visade, såsom Hr v. Hartmansdorff slutligen yttrade, huru man bör gå till väga, för att komma till ingen punkt. Sluteligen fattades det beslut att börja med 1:a punkten, hvaruti Utskottet lemnat definition på ordet sedelstock. De fleste talare gillade fullkomligt den gjorda definitionen, och de som hade deremot några smärre anmärkningar förenade sig, för frågans mindre vigt skull, med de förstnämde. Endast Friberre Boije, Ludvig, var obeveklig. Han påstod att de för metalliska effekter utgifna sedlar ej borde räknas till sedelstocken. Då Utskottets definition genom acklamation bifölls, begärde Friherre Boije votering, och ville ej derifrån afstå, oaktadt flere ledamöter adresserade sig till honom med denna begäran. Friherrns påstående antogs till kontraproposition och erhöll q röster. Rösterne för bifall till betänkandets 1:a pumkt voro 34. Plenum i Bondeståndet den 14 Juli. Vid föredragning af Kongl. Maj:ts nåd. skrifvelse