reisen bhehoj:t ef Farlamentet begara nya iagar, eller utomordentlig makt för att tillintetgöra dem. Det har ihivit sagdt och ofta upprepadt, att denna styrelse gort ingentiog; men Grefven ville fråga om vå paslamentsreformen var ingenting? Var afgörancet af den vigtiga frågan om slafveriet ingenting ? Var afskaffandet af Ost-Indiska kompaniets moncpolium och Indiens öppnande för Brittiska kopitaler och industri ingenting? Var bankfrågans 2görande ingeating: Voro de särskilta förbättnirgarue 1 lagverket, af hvilka förtjeosten tillhörde den ödle och lärde Lorden på ultsäcken (Lordkanslers), ivgeniing? Voro reformerna i Irländska kyrkan ipgenting? Grefven vädjade tryggt till allrsänheten, nu då har stod i begrepp att lerna H. Majs tjunst, huruvida icke under hans förvaltning mycket blifvit utvättadt, som var af, den mest valgörande natur? Han åberepade bilien rörande regieringen af fettrgväsendet och den angående tionden i frland, bvilken senare, 1 fall den gick igenom, Grefyen ansåg komma att mera bidraga till Irlands lugnande och tilfredsstallande, än hvad annat som nånsin förut bifvit gjordti. Han afträdde ur ministeren med en känsla af tillfredsställelse, emedan han gjort allt hved ban förmått, för att gifva verkbehet åt de reformer och besparingar, dem han ansåg landets stailnirg fordra. Han gjorde anspråk på det vittnesbörd ban kände sig förtjena: att han icke :warit trög eiler efterlåten i uppfyllandet af sic2 pligter, och att bonom icke feiats ståndaktighet och fasthet att verka så mycket han kunnat. (Hör. hör !) Grefsens. belägenhet hade icke varit afundsvärd; ban hade stått i detta hus, beröfvad det naturliga stöd en kronans minister ägt rätt att vänt2; styrelsen hade, så fjättrad och förlamad den varit, ort allt som stå:t i dess förmåga, och under sin korta tillvarelse mycket mera, än nånsin förut under ett halft sekel blifvit gjordt till förbätt:ing af Iznodets sociala ställniog. (Hör, hör, hör Styrelsen hade haft att kämpa mot det onda, som flere tidehvart hopat på hvarandra, utan att förr än nu någon tillfylestgörande reform blifvit företagen. Det fenns blott ännu ett ämne, som Grefven ville berora. Det hade blifvit honom förebrådt att han, mera än någon anvan minister, sökt försörja sina slägtingar på statens bekostnad; men ingen kronans minister hade. nånsin mindie rättvist än ban varit utsatt för denna förebråelse. Om en person, på aldrig så lårgt håll i slagt med hans familj, erhållit någon befattning, som berodde af styrelsen att tillsätta, strax hade man skrifvit det på Grefvenos räkning. Nu afträdde han från sin plats med er förmögenhet, som icke var större än att den jemt satte honom i stånd, att kunna lefva enbet sin rang och ställning i samhället, emedan han hade en talrik familj att försörja, och hvad han ägde då han emottog sitt ministerembeI l te, hade visserligen icke blifvit förkofradt mm — —-—-—7LQ sw) -——-— ÄÄHLimrr a :a2on vinping af embetets inkomster. (Hör, hör!) Hao iemnade sin plats utan att taga med sig en emia skilling af statens medel, hvarken för sig sjelf eur för någon af sina slägtingar. (Hör, !hör!) Af G:efvens talrika anhörige och vänner hade några visserligen. blifvit placerade i tjenster, som lydde uaser styrelsen; men alla dessa tjenstebefattningar voro, trägna, och fordrade arbete. Han ville fråga dem, som instämt i dessa beskyllningar mot horom, huruvida, vär de eftersinnade hvilka tjenster som hlifvit gifna åt hans slägtingar, de kunde säga aft någon. enda utnämning skett, som icke blifvit rattfärdigad genom den befordrade personens förbillande ?.. (Hör, hör!) : Han vädjade från sina anklagares ondska till landets rättvisa, och frågade buruvidaj den blotta tillfälligheten att vara slägt red bonom, berde anses göra någon oskicklig att juträda 1 det allmännas tjenst? (Hör, hör!) Man hade sagt att han vore en fiende af kyrkan, och försök hade blifvit gjordt — han trodde att det skulfe blifva ett försök utan verkan — att mot honom rikta ropet: Kyrkan är i fara. De åtgärder i atseende på kyrkan, han sökt bringa till verkställighet, härledde sig från en uppriktig önskan att befordra bennes bästa. gl sin egnskap af chef för s:vrelsen hade Grefvenhaft åtskilliga platser inom kyrkan att bortgifva. :Han ville fråga de högvördiga ledamöterna på biskopsbänker, buruvida de hode , något skäl att säga, det shan, vid bisattandet af dessa, platser, visat något anvat syftemål, än att. fylla dem med Personer, som voro fullt qvalificerade för. embetets Pligter? (Högljudda ropsat: hör! från biskopsbänken). :— Sedan Grefven derefter i korthet yttrat ssin-tanka; hur 1 da LL. 2. Ta rn wid er . år