Aftonbladet – 22 juli 1834, sida 4

I H. — hade Tullförvaltaren blifvit afsatt för det han sett för mycket genom fingrarne med sin betjening. Man väntade just den nye, då vid midnattstiden. en herre anlände utt en vacker vagn till tullporten. TulHbetjenten undersökte vagnen och fann en stor packa utländsk tobak. Lurendrägeri, ropade han, och tillkallade vakten för att anhålla vagnen. Min vän, gör icke något väsende, här har ni to Ri:dr! — Det -hjelper ej? sade tu!lbetjenten, ?det måste anmälas. Den andre bjäd 20 R:idr, ja till och med mera, men denne stod icke att öfvertala. Ändtligen förändrade den främmande tonen. 7Min vän, sade han, det fägnar mig att ni är så uppmärksam i er tjenst och tillika sä trogen och redhg. Jag är den nye tullförvaltaren och ville, då man härstädes ännu icke känner mig, göra ett försök. Tul belining för ert tjenstenit, vill jag skaffa er en indrägtig tjenst pi det ställe jag förut varit; ty der är en pålitlig man bögst nödvändig. Jag tager in på Förgylida hjort en, kom till mig i morgon kl. 10, så vul jag vidare tala med er. Tulibetjenten gjorde många djupa korimpiimenter, talade mycket om sin redlighet och tackade försaltaren för nåden. Den främmande körde derefter vidare. Följande dagen kom Tulibetjenten redan kl. yY till Forgylida hjorten, men huru förundråd blef ban icke, då han hörde, att den främmande därstädes endast bytit om hästar. i