intresserad af att bibehålla dessa, för att, i skygd af dem, kunna. försäkra sig om straffläshet. .Grefve Cronhjelm har på förmiddagen framlagt en skil dring af styrelsens handlingssätt, deruti jag anhåller at uti de flesta fall få instämma. Denne värda ledamot har visserligen icke, enligt hvad man här sagt, uti skarpa ordalag, siort denna framställning ; den kunde icke göras i lindrigare. Han har till och med förbigått åtskilliga, efter mit! omdöme, snmärkningsvärda förhållanden, af bvilka Hr Tham omnämt några, såsom frågan om styrelsens behandling af bandelsoch näringsfriheten m. m. Hr Grefven har tillika usderlåtit att fästa uppmärksamhet vid beskaffenhe!en af de förslag till författningar, som af styrelsen blifvit för R. St. tramlagde , äfvensom af de författningar, styrelsen sjelf utfärdat. För min deltror jag, att beskaffenhetenv af dessa akter, hvilka Jikväl i många afseenden skola dokumentera styrelsens duglighet, är ganska. tvetydig. Jag har åtminstone det stöd för ett sådant omdöme, att jag hört ganska kompetente domare klandra både innehållet och uppstallningen af dessa akter. Den förnämsta egenskapen hos.en styreisr, näst den att vara redligt och ärligt sinnad, är att vara duglig, och äfven der ärlighet finnes, men duglighet saknas, kommer man föga långt såsom statsman. Jag har icke hört någon försöka att frånkänna styrelsen välvilliga afsigter; tvertom. har-..man erkänt styrelsens goda vilja; men jag bekänner uppriktigt, aft då jag följer det system från botter, som styrel-en i de senare 10 åren utvecklat, då jag stannar vid resultaterna, och från dem vill sluta till priociperna, så finner jag det ganska ;vådligt och bedröfligt. om styrelsens principer verktigen skulle vara sådane, om dess yttre handlingar visa. . Om jag blott håller mig till Tryckfriketen , och ser huru den blifvit behandlad, så finner jag, att styrelsen gjort:alit hvad hon kunnat, icke blott för att visa sin afvoghet mot den fria yttranderättens begagnande, utan för att förstöra sjelfva publiciteter 35 och då bon msd bitterhet behandlat denna, har hon ostridigt derigenom sjelf framkaliat månget missbruk och-bindrat utvecklingen af en sansad, ädel och lugn tryckfrihet. Hade deremot sty? relsen hyllat, publiciteten, och visat sig. äga aktning för dess opimon,så är. jag öfvertygad, att styrelsen afböjt mången öfverdsift och mycket obehag ,för sig sjelf; men just det af Grefve Crovuhjelm anmäörkta bemödandet, ati för publiciteten undandölja, sina handiirgar, och blott låta dem, genom det här så mycket omförmälte sqvallvet, blifva kände , just detta bemödande är det, som styrelsen har att skylla för att tryckfriheten måhända ej eller alltid å publicitetens sida blifvit rätt vårdad, och, att styrelsen behöft mot henne vidtaga åtgärder, som väckt missnöj. Betraktar jag deremot de reformförslag, som vid denna Riksdag blifvit af styrelsen framlagde, så träffar jag först på BankoLagen. Jag hemställer då, burudant detta förslag till BankoLag var. Det lärer väl nu vara gifvet, att det måste förkastas, blott derföre a!t den nya redaktionen till Regeringslormens 72 . blifvit afslagen; men jag frågar: var det väl så beskaffadt att det kunnat antagas, om också denna redaktion. vunnit bifall? — För öfrigt hafva vi fått ett förslag till en ny CivilLag, utan att styrelsen :Jemnvat något slacs ledning för frågans ber handling. Vi hafva evhållit en skrifvelse angåeade hränvinsbrävningen , devi styrelsen blott yttrar några få ord. Det har redan blifvit anmärkt, att det ilegat styre!sen förelägga R. St. ett detaljeradt förslag till bränvinsbränrings-förordniog , hvarigenom man förekommit det myckna onödiga gtäl, denna fråga nu, inom representationen, föranledt. Styretsen hade ägt tillfälle att i denna fråga ådagalsgga någon kraft, åtminstone ullkännagifva sin vilja, om 7 också denca varit i strid med dågens opinion hos den mindre upplysta massan af folket, hvilken opinion man icke lärer påstå böra vara styrelsens ledstjerna. För att således styrelsen må finna understöd ef den sjelfständigt tänkande representanten, Så måste hon äga ett system, samt forständ och kraft att genomföra det. Vacklar hon åter i allt, kan kon aldrig vinna något: alla män med principer böta. då mer eller mindre med henne missbeläåine. red Man har talat om jurnalismens. makt öfver allmänna opinionen, och att denna makt understundom hindrade styrelsens inflytande. Jag tror ieie i detta. om stvrelsen nemligen vill, öppet och ärfigt, i