Aftonbladet – 16 juli 1834, sida 1

a 4 -S RIESDPAGSUNDERRÄTTELSER. Fortsättning . af Diskussionen på Riddarhuset den 1 Juli angäcrnide DEHARGEBETANKANDET. Hr Grefve Cronhjelta tortfor: . I afseerde på myntfrågan och kreditväsendet hafva åtskillige uraktlåtanden å styrelsens sida ägt rum, hvilka ej finnas af Konstit.-Utskottet förklarade Banko-fuilmäktige bezärde blott att af Reg. erhålla en viss tid bestämd för verkställigheten af stiftad lag, för att ätergHva oss ett ordnadt mynt ech tullgöra besluten derom vid sista Riksdag. Men styrelsens opinion vacklade så länge, att denna vigtiga samhbällsangelägenhet måst sättas på spel och ånyo öfverlemnas till behandling af nya Ständer. Hvarföre fionas inga ursäkter härför företedda? En förändring af den utaf Rikets Ständer enligt 79 S R.I. fastställda myntfot, hav blifvit af Regeringen beslutad. Hvar fianes ursökt derför? Regeringen bar vägrat sin sanktion å Rikets 5t:s förslag till lag, angående invisuingar enskilte personer emellan, angåcude upphörande till någon del ar de tysta förmånsträlterne m. fl. som det vill synas i tidens anda frumgående förbättringar. Hvar hämta avledning till ursäkt för dessa fö: hållanden? Förenkling i skatteväsendet har länge varit ett stort föremål för båda Statsmakternas uppmärksamhet. Hvad är likväl dervid åtgjordt? På hvad punkt stå frågörha omförenkling af uppbördsväsendet, förvaltningen af . kronans spanmilsräntor, markegångssättningen, räntepersedklarnes reduktion, .skattejemkniugen och näringsfriheten, så länge af nationen -begärd m. fl., allt vigtiga företaål för Statsmannabemödandet och hvilka Rixets Ständer hänrskjutit till Styrelsens åtgärd, men hvaraf några resultater bkväl icke förmärkts, och hvartill. Konstitutions Utskottet bort framlägga orsaken. Inom representationen hafva vid nästan alla Riksdagar ganska allvarsamma -tvister ägt ruur angäende Rikets Ständers rätt att borttaga eler förändra de ordinarie statsinkörmsterna. Detta tvistefrö hade bort undanröja, och detligger Regeringou:till iast att å icke skett. Full-komiteen, ämmad att vägleda Rikets Ständer, påtänktes och sammankallades ej förr än Ständerne sammankommit: o. s. Vv. ? Skjutsväsentdet har allt sedan 1809 utgiort: ämne för Rikets Ständers öfverläggningar. Huru mycket har Regeringen :dervid åtgjort? Kikets Ständer hafva ansett nödigt att skjutsniog af Kronans ekvirke till farbar väg måtte besörjas på entreprenad cfter föregången anktion, men. Regeringen har vägrat en dylik auktion, för någon annanchåus delse än vär ekchygget verkställes af: enskilte. Rikets, Str begärde förhöjning i kronoskjutslegan, i likhet med gästgifvarskjuts, men Regeringen har icke medgiivit denna, för annan händelse än i fredstid. I afseende å hållskjutsen, så qvarstår den änna med alla sina förderiliga följder För vår uppväxande allmoge, och Regevingen har visat sig så litet benägen att bidraga till förminskning och afskaffande af denna bållskjuts, att hon afslagit ctt cuskilt Bolags anbud att öfvertaga densamma m. im., eburv vi alla tära öfverensstämma deri, att en sådan entreprenad vore mycket önskvärd och kunnat blifva ganska nyttig. Huru har ep väldet i den ekonomiska lagstiftningen varit. begagnadt? Har ej systemet varit i denna del väcklande; hafva ej tie ekonomiska författuwingarne varit i mång. fall felaktige, fordrat förklaringar, desse äter förklaringar O. s. Vv.; Hvad har styrelsen gjort för var h andel, var sjöfart och värt jordbruk? Fiuska handelstraktateu torde, vil bedömandet deraf, tjena till någon ledning: Slutligen beder jag att få möta ett inkast under en föregående debatt. Jag ansåg mig då icke kuuna ingå i gägot närmare bedömande af styrelsen, och jag förbehöll mig detta till den dag, då decharge-betänkandet : skulle förekomma, ty då först troåde jag mig kunna äga grundlagsenlig rält att yttra mig deröfver, älvensom möjligen oflicicl kunskap i detta fall. Jag yttrade tillika vid nämde tillfälle; att om nationen icke ägde förtroende för ministeren, så borde inga andra auslag än de högst oundyiklige beviljas. Man tog detta vilkorliga yttrande susom ovilkorligt, och min vidtog samma manöver, som dagligen brukas, att nemligen fråga, hvar man skulle fin:a bättre. personer i stället, då troligen ingen styrelse i verlden skulle kunna uppfylla de slegrade fordringar, som numera från. vissa håll framställas. Jag tror tikväl icke, att Svenska Nationen är orättvis; jag tror tvertom att hon ädagalägger ett bestämdt rättsinne i detta, som i andra afseenden,; goh jag hemställer till Eder, mine Herwr, our någon hört dadJas, om man tvertom icke med både tacksamhet och nöje emottagit nyheten om intagande i Styvelsen af en U gElas, en Swahn, en Poppius; en Akerhjelm OS. Ve De stå utan skuggor, och detta bevisar att nationen erkörnr deras förtjenster. Personer hafva funnits inom rådkammaren, sem, utan art, såsom: man här någon gängs hört det kallas, vilja föra monarkien till dess upplösniug, likväl önskat förständiga reformer, men som borlgått ar konseljen då de derstädes ej kunnat söra sura åsigter göllande Nationen vet dettå, och det pikaliar hennes tacksamhet för dessa Män. Vare dock längt från mig att bärigenom uttala något personligt tadel emot den räådgifyande personalen. Jag kan skänka dessa män, såsom enskibte personer; min fulla högaktning, ehuru jag tror mången. af To as FÄR ARR 0 AR ART RA CT ATA RAL KR fe