ikväl båller på all mogva. Man kan taga för afgjordt, att innan nästa femår Regeringen skall finna sig förvissad, det knappt någon mera än hon sj:l? dragit i tvifvel, att denna mognad redan nu är inne. Om man då får taga ad voam uppaiften Friherre Anckarsvärds Ti osbekännelse, angående den af Hans Maj: Konungen personligen yttrade benägenhet att icte längre emotstå en önskan i detta hänseende, om Hans Maj:t blefve öfvertygad alt den vore pluralitetens bland Svenska folket, så kan hoppet om den nya och friskare organism , som af det natiovella utsädet bör uppspira äfven utur den nuvarande konstitutionelia räadkammarens hittils mindre fruktbira jordmån, komma mången att förgata, det plualitetenv af Konstitutions-Utskottets ledamöter vid denna riksdag, genom ödets förunderliga skickelse, kommit at bestå af autireformister. j