gjorde anmärkningar vid karteringen af Arrendeoch Hyreskontrakter. Hr Dalman fordrade, att endast de, som betala förmögenhetsafgift, borde kartera lysningssedlar. Man bör ej lägga hinder i vägen för äktenskapet. Äfven fordrade han att enskiltes assignationer på banken böra karteras. Hr Cederschjöld talade för hög karteriog å karvaktersfullmakter, och understöddes deri af Frih. Ehrenborg, hvilken kallade karaktersfullmskter, flärdfullmakter. — Flärdfullhe:en bör så mycket snarare beskattas, som den ej tillhör nationens lynne. Friherren påstod derjemte, att alla transaktioner borde beläggas mad karta, för att anses laghga. Ar af Billbergh trodde, att detta skulle lägga allt för stort hinder i vägen för transaktioner i vårt glest bebodda land, der affärer måste skyndsamt afgöras , då man någon gång . råkas. Emot Hr Dalman påstod han, att giftermålen genom felaktiga ekonomiska förfa!tningar äro så ökade, att något vidare i denna väg ej behöfver göras. Emot Hr Dalmans förslag att enskilias assignationer på banken böra karteras, uppträdde Frih. Boije, L.. och Hr v. Troil. Betänkandet återremitterades, Bevillningsgrunderna. Af Bevillningsutskottets betänkande N:o 15, angående grunderna för allmänna bevillnivgen, medhanns bott granskningen af första punkten, deruti Utskottet afstyrker återivförandet af 1810 års bevillniogsgrund efter inkomsten. Friherre Cederström, som ensam ifrade för den förkastade meningrn, begagnade detta tillfälle att pröfva sin styrka inom Riddarhuset. Hr Tham beviste olämpligheten af 1910 års system, äfvensom orättvisan deraf. Redan 1811 fann man att man missräknat sig derpi. Ej, 75 af Svenska folket begriper, hvad som menas med behållen inkomst, och af denna tiondedel finnes kanske blott en tiordedel, som vilj: ärligt uppgifva den, Man har föreslagit alt beräkningen skulle ske efter brutto inkoms:. Detta vore icke något nytt. Det var Görtz system, cch hl fver orättvisare än då heräkningen. sker ef er behållen inkomst. De som uppgåfvo sin inkomst redligt skulle få betala för de andra. På Br Grefvens och Landtmarskalkens proposition å gillande af Utskottets tillstyrkande af aislag hördes ett allmänt ja; men Hr Friherre Cederström yrkade votering, och kunde ej beqvåmas att derifrån afstå. Resultatet af voteringen blef , som vi i gårdag vumrets posiskriptaum anfört, art 7 röstr understödde Friherrens förslag, och 52 gillade Utskottets. Borgar-Stårdets plenum den 8 Juli. Förmiddagens LagUtskottets utlåtande öfver Lag-Komitegens förslag till Allm. Civil-Lag. Ar Petre kunde. ej lemna sin hyllning åt detta utlåtande. Utskottet hade förklarat sig icke kunna tillstyrka underd. anhållan hos Kongl Majt om Kriminal lagförslagets aflemnande till nu församlade Ständers granskning. Annorlunda skulle troligen Utskottet härom utlåtit sig, i fall Utskottet tas git kännedom om den törklaring, låg-komiteens (edamöter afgifvit uppå de mot nyssnömde lagförslag gjorde anmärkningar. Utskottet hade tillstyrktyatt en sammandragen och lätt öfverskådlig framstalning af de, så väl till allmän civil som kriminal-lag afgifne förslagens plan samt allmanna grundsatser borde från trycket utgifvasz ett i sanning besynnerligt tillstyrkande, dågman erinrar sig, a!t motiverna för det nya lagverket äro, jemte sjeifva förstlaget, uppgifne. Utskottet hade vidare vttrat, att an. visning borde lemnas, hvarest vissa ansvarsbestämmelser skola i dem föreslagna krviminal-lagea igenfinnas. Äfven detta tillstyrkande fann talaren olämpligt, då man med aldrig så hten urskilving kunde, utan sådan anvisning, reda sig, Vill man t. ex. veta straffet för lönskalige, så slår man upp det kapitel, som handlar om äktenskapsbrott, m. m. Önskar man se ansvaret för Prest, som meddelar olaglig lysning och vigsel, får man derom reda på samma ställe, hvarest stadgadt är om ansvar för Embetsmäns fel i tjensten, 0. 5Vv. — -Särdeles avmärkningsvärdt ansåg talaren Urskotters förslag, att till gamla lagverkets förenkling alla dithörande i särskilte författningar intagne stadganden måtte i samma lagverk, i sammanhang med desammas öfriga text, införas. Ej osannolikt skulle ett sådant sammandrag blifva förenadt med större besvär, än utarbetandet af en7ny kodex. Maa skulle derigenom erhålla ett verkligt lappverk, alldeles så, som Fa FP I PS a I