Aftonbladet – 11 juli 1834, sida 3

FEAR APL ER vr truted AIR. ER I FER bk FO IAN AR UL UVEVLELYTT gelse och: önskan tämmeligen allmän, att förminskning sf de i förhållande till landets tillgångar alltför dryga kostnadernve för rikets. krigsmakt såväl vill lands som till sjös, såsom af behofvet högt påkallad, : må!te äga rum dels till; vinnande af nedsättning i tryckande skattebördor och dels till beredande af utvägar för befordran af allmänt nyttiga föremål, inom vetenskapernes och industriens områden, derifrån folkens sanna valstånd och trefnad ofelbart i alla tider utgått och komma att utgå, ech man grundar sin öfvertygelse i detta fall, som det synes mig afven med rätta, på beskaffenheten af vårt. lands insulära läge. Af sådan anledning och då det visat sig, att vid hvarj2 Riksdag nya anslag på tredje och fjerde hufvudtitlarne blifvit begärde och bifallne, i samma mån, söm den ovädersägligen existerande altmanna förlägenhbeten och nöden sökt göra sina anspråk på nedsättning eller åtminstone stillastående i ansliendet af statens medel, gällande, synes det mig vara tid, att Svenska folket i sanningens okonstlade språk, vördnvadsfullt, och med hoppfull förtröstan till sin Konungs både förmåga att pröfva, hvad som för landet sr nyttigt, och vilja, att befordra folkets lycka och trefnad, för honsm nedlägga. sina bekymmer och sin på öfvertygelse grundade önskan, alt en så beskaffad reform i hela försvarsverket: organisation, hvilken sedoare, efter hvad man i allmänhet vill tro, behäftas af många och stora till en del från äldre tider existerande bristfälligheter, måtte ske, att någon lindring i skattebidragen deraf må kunna beredas eller; om detta icke blefve möjligt, en gräns åtminstone måtte sättas för de ständigt växande behofven och folket dymedelst befrias från den oroande föreställning, som synnerligt emot hvarje Riksdag låter höra sig, att endast ökning men icke lindring i bördorna är att förvänta. Denna reform skulle efter mitt begrepp komma att omfatta: 1:0 en ändamålsenlig :redovisning af synnerligt den deien af armeen, som är på värfvad fot; 2:0 minskning i antalet af såväl det högre som lägre befälet vid indelta armden, ty jag kan aldrig lira mig att förstå, huru en sådan mäingd af Generaler, Öfverstar, ÖfversteLöjtnanter, Majorer och Kaptener m. fl., som nu finnes, kan vara vid ett möjligen inträffande krig behöfligt; och :attbehofvet icke påkallar detta stora antal i fredstid, då tjenstgöringen inskränker sig till endast några veckors. exercis årligen, :synes mig vara påtagligt; 3:0 öfversigt och jemkning af indelningsverket; hvarigenom besparing skulle kunna. beredas, samt en billigare och jemnare lönefördelning tillvägabriogas. Så t. e. synes det mig vara. orimligt, att visse UnderOfficers-indelningar både vid ipfanteriet och kavalteriet samt: trumpetareoch profossindelningar vid kavalleriregementerne äro så indrägtige, att deras innehafvare äro af ståten bättre lönte, än mången Löjtnant och Kapten vid infanteriet; 4:0 sjöförsvarets riktning åt det mindre vapnet eller skär. gårdsflottan. Öfvertygelsen om detta vapens större användbarhet för Sverge. än det:stora eller :den egeotligen såkallade örlogsflottan synes numera vara så allmänt och djupt städgad, att hvarje anslag på 4:de hufvudtiteln med ovilja och obenägenhet beviljas just derföre, att det användes för det stora högst kostsamma; och mind:e ändamålsenliga vapnet. 5:o en ordentlig plan för både landtoch sjöförsvarets matetiels ändamålsenliga iståndsättande och framtida underhållande i fullkomligt skick, så att folket och dess Ombud jemväl må kunna inse och bedöma de anspråk, som för detta ändamål, ständigt göras å statens medel, hvilket synes mig vara så mycket nödvändigare, som jag icke kan förstå, huru man, utan en så beskaffad klar öfversigt och derpå grundad bestämd öfvertygelse, skall kunna vara rättvisi sine beslut samt undvika misstag i så måtto, att det mindre nyttiga. beviljas, då deremot det, som måhända är af högsta vigt, afslås. Att hågon fullständig upplysning skulle kunna vinnas genom StatsUtskottets betänkanden är icke att vänta eller begära, då man icke har rättighet att fordra, att detsammas Ledamöter skola vara mera initierade iförsvarsväsendets detaljer, än Riksdagsmän i öfrigt; och jag bekänner uppriktigt, att jag, vid lemnaudet af min: vöst till bifall eller afslag å de ehuru sparsamt projekterade anslagen; känt en plågsam tvekan emellan den medborgerliga skyldigheten, att lvssna till den allmänna rösten på besparingar samt den lika medborgerliga pligten, att ej sky någon nödig och nyttig uppoffring för fädernislandets försvar. Lä ee. oo 87 RR