Aftonbladet – 10 juli 1834, sida 2

tills utgångna hränvinvsskatter, öf.evflyttad på redskapen och propo: tonerad efter pannerymden, ansågs vara det sjö npbgaste medium. Några önskade ock förlangd tid Jtör tillverkningen, och de flesta, att det måtte vara hvaren obetaget begagna bränrvinsbränningsrättigheten äfven för kortare tid, än 3 månader. I öfrigt gillade man i allmänhet det förevarande Utskottsbetänkandet. Strindlund deremot talade om det ingrepp i äganderätten och drn stora föriust för mångfaldiga individer, som skulle uppkomma genom: konstapparaternas förbjudande. Om brannivgstiden inskränktes till 6 månader, och beskatlningen lämpades i förhållande till tillverkningen, förmente han, att olägenhetexna af de stora brännerierna ej voro så betydliga. Falade mot den proj-kterade hösa beskattningen, ansåg pu varande författning härutinnan böra bibehållas, med något ökas skatt för konstbiännerierna. flärt instämde Nils Ersson och Erik Eriksson från Gefleborgs län, Sven Jonsson och And. Mårtensson från Jemiland, P. Henriksson från Norrbottens, Hans Hansson från Göreborgs och Bohus-. samt Jan Olsson trån Stockholms län. Peter Persson från Ör-bio län, med hvilken Danicl Dani isson från samma läv samt P. Olsson irvån Wermland sig förenade, ansåg grunderna till en bönvinsförfattning böra sökas: tio deri, att basbehofsbiänmingen må, såsom en naturlig rätt för jordbukaren, bibehållas: 20 uti friheten att mot afgift nyttja hvad apparater som helst; 3:0 att afgifterna så afpassas, aut de ej tvinga till onödig öfverprodaktion. Afgat förslag till biänvinsbeskattning. Rutberg, ansåg olika förfatinivgar vara af nöden på olika orter och aflemnade förslag till ett särskilt stadgande tör de nordliga länen, åsyftande att skilja fabrikationsbränningen från husbehofsbränningen, inskränka den senare till 2 månader om året, och betydligen nedsätta skatten derför. P. Andersson och Anders Svensson från Halland ansågo statens förlust, genom mindre beskattning å bränvinet, kunna ersättas derigenom, att högre tull lades på utländska spirituosa, som importeras. Tufve Månsson från Malmöbus Län framställde, jemte obillighe!en af den höga beskattningen, nödvändigheten att under bränvinstillverknivgsförbud äfven förbjuda ättiketillverkning, i anseende till de missbruk, som med den senare blfvit begångne. Fans Jansson var af sira kommittenter ålagd att yrka bränningstidens inskränkning till 4 månader om året, hvilket påstående afven Lindbäck fr, Halland biträdde. I öfrigt talade Hans Jansson för bibehållande af 1930 års författoing, likväl med upphörande af skillingsafgiften för tillverkningen, hvilken afgift ej kan kontrolleras. Ansåg konstbränneriernas afskaffande vara ett otillbörligt ingrepp i äganderätten. — Rutberg hh. Norrbottens och Erik Persson från Gefleborgs Län instämde med Strindlund och Hans Jansson. — A. Duntiel!sson fr. Elfsborgs Län förbehöll sig att till en annan dag få inlemna anmärkningar vid betänkandet. Nu föreslog han Ståndet alt hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det R. St. med erforderlig skyndsamhet måtte få del af de hufvudgrunder, Hans Maj:t anser sig böra stadga i ekonomisk väg för husbehofsbränningens utöfvande, på det R. St. må sättas i tillfälle att bestämma den bevillning för densamma, som med enskilt rättvisa och allmän fördel kan förenas. Regeringens tanka är nödig att inhämta, ty om nu t. ex. R. St. skulle vilja afskaffa konstbrännerierna, men Kongl.. Maj:t. anse beslutet härom innebära våld mot äganderätten. så blefve ej mera för R. St. tillfälle att stadga afgifterna för sådane brännerier, de der således kunde få bli alldeles obeskattade intill nästa Riksdag, eller få en skatt lika med enkla pannor. — Ola Jeppsson fr. Blekinge förundrade sig högeligen, att någon inom Bonde-Ståndet ville tala till de förderflige konstbiänneriernas förmån. Ordade vidlyftigt i samma anda, som Ståndets pluralitg. Bestred derjemte Rutbergs förslag, äfvensom A. Danielssons, angående inhämtande af Regeringens tarka. Trodde Ständerna först böra gifva sin opinior tillkänna. Denna mening biträdde v. Talm, Jon Jonsson. Betänkandet återremitterades. Den 7 Jali föreföll i Bonde-Ståndets Plenum in gen diskussion En mängd U skotts-betänkanden blefvo bifallne eller ånyo bordlagde.