Aftonbladet – 10 juli 1834, sida 1

skottet blifvit afslaget, hade dock der, såsom Friherre Ehrenborg upplyste, ej blifvit understödt af någon enda ledamot af efrälse stånden. Friherre Cederström biföll förslaget med den förändring, att, då i Ordförandens fränvaro, den af Riddarhusets ledamöter inom Utskottet med bögsta nummer intoge hans plats, så borde för konseqvensens skull Elektorerue bestämma ledamöternes ordning. Bränvirsfrågan. Bevillniagsoch Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 3, rörande Bränvinsbränningsfrågan, upptog den återstående tiden af detta plenum: Detta betänkande fann ej en enda försvarare på Riddarhuset. Hr Tham, Weolr., kallade det principlöst och clämpligt, och trodde, att då detta vore resultatet af det myckna arbetet, å återstod ej annat, än att återgå till 1330 ärs författning. hvaruti Talaren föreslog nägra modifikationer, nemligen att bränningstiden bestämmes till månader, från November till Juni, att hemmansskatten ätvensom skillingsafsiften på kannan bör upphöra, äfvensom tillåtelsen att transportera rättigheten att bränna på andra, Talaren utgick från den princip, att bränvinsbränni gem vore en jordbrokets tillhörigset, och uppställde en tariff för kannerymdsafgiften, saml föreslog. denna afgifts ökande med 100 procent för pistoriska verk. Krogarne borde högt beskattas, samt fyllerioch lönnkrögeribiott hänvisas till Konungens Betalloingsbafvande och ej till Hiradsrälterne. Frih. Boije, L. säg med oro och ogillande Huru d: demokratiska principerna sökt göra sig gillande äfven i biänvinsfrågan. Utskottet bade gynnat de små panrhbornpa, så att det exdast med dem vore förmånligt att bränaa. Den större jordägaren borde ha samma förmårer som den mindre. Talaren ogillade Utskottets förslag, alt lemna äfven de minsta jerdportionerne rättighet att hinna. De hafva ej bebof af bränniog under hela tiden, ej heller hafva de egen spanmäl. De borde derföre ammanslå sig till ambulatoriskt begagnaude af samma fanua. Hvarje såden bräuvinsförening skulle hafva sitt bestämda nummer, samut sin egen föreningspanna, med särskilt dertill invättad stämpel. Han önskade att rättigheten att nyttja mäskvärmare ej måtte förminska jordägaren: panneryrmidsvält, samt att bvar och ur, som hår könvstpannå, målte få begagna den till d. 1 Maj nästa är. Han föreslog att bränvinsbränningsrättigheten för.dem; sum ej äro jordbrikare, må alldeles upphöra. Med Hr Tham yrsade han borttagande af transpor!rättisbeten, ty bränvinsbiänningsrältig: eten vore recl och ej personel, semt att törbrytelsena stutle fänvisas till Laudsböfdingarne, och krögerinäringen beläggas med stor afgift. Calurew ogillade doc. att hemmansskattar hort toges. At Kovgl.. Maj:t rör öfveriemubsy att utlemna denna bevislning, om tkesillnungen blefve 50 pProcent: högre än den nu varande. Brännivgstiden borde inskränkas till 4 månader; aldrig öfverstiga 5, Han fästade uppmärksamhet vid missbruket att anmäla sig till ättikebrännerier. Friherre Cederström, Jac, trodde, att Utskottet blott bort befatta sig med bevillningen, samt lemna det öfriga åt Kongl. Majts afgörande. Bränvinsbränningen bör ej inskränkas till vissa månader;. hvar och en borde få anmäla sig för huru många månader han vill hränna. Endast tillverkningen skulle beskattas och backstugusittare från — bränvinsbränningsrättigheten uteslutas. Grefve v. Fersen, H. sade sig hafva tillhört reservanterna. och ogillade sålunda betänkandet. Hr Grefven ville att husbehofsbränning och fabriksbränning borde ätskiljas. Den förra borde ej skattläggas, men väl deu sedhare hvad slags apparatc:, som än brukades. Kunde man uppbringå fåbrikation, så kunde varan utgå i verldshaudelu och behöfde ej uppsupas på våra krogår. Han yrkade afslag ä betänkandet, och att Rikets Ständer skulle hos H. Maj:t. begära del af. de grunder, hvilka Hans Majestät i denna fråga ämnar följa,. på det Rikets Ständer i enlighet dermed. må kuna bestämma bevillningen. Hr Tham, MWizsans nlärkte emot Frih. Boijes förslag till inskränkning i den för bränvinsbränning tillätna tiden, att en dylik inskränkning endast leder till missbruk: Frih. Boije, L. föreslog, att R. St. ville hos Kongl. Maj:t i underdåanighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville ätertaga införseltillåtelsen af demnw var. rä för Norrmännen, sm nu kunua, 8 gävger om dagen, resa till Sverge, och hvar gäng medtaga 15 kir bränvin. Friherre Ehrenborg anmärkte, att Riks. Ständer vid ingen föregående Kiksdag varit så långt ifrån enhet uti bränvinsbränningssystemet, som vid denna. Han trodde; att. man helt enkelt borde, återgå till 1830 års författning, med förändring i bränningstiden, och skillingsafgiftens borttagande, samt att skatten höjdes med 100 p:et) för pannor under 5ö kannors rymd och med 50 p:ct för pannor deröfver. Grefve Horn trodde, att man borde qvarblilva vid 1330 års författning, orubbad; kvaremot Friherre Palmstjerna ansäg denna författning ganska skadlig för dess bri t på grundsatser och kontroller. Friherre Boije, L.sökte genom ett citeradt exempel cmot Grefve v. Fersen, bevisa att export till Rio Janeiro af sprit m:sslyckats. Hr af Ekeustam uppträdde emot den grandsats, att bränvinsbränuingen vore cr jordbrukets tillhörighet, Innan det af Gustari !I1 gjordes till ett regale tillhörde det Stockholms borgerskap. Talaren föreslog inrättandet af en Bränvins-Komite (pasädana komiteer är annars ingen brist utan att skapa dem!) likasom svi Häfva en för tryckfriheten, eller ock utfordrude han att Vetensk apsåkade-g mien borde åläggas att vid svars a!gifvande i hränvinsfrågor mer sig adjungera tvcnuce praktiske män, på det ej sådane misstag må ske, som inträffat vid de upplysningar, som blifvit meddelade åt Hr Skogman, För öfrigt yttrade sig emot betänkandet Hr Halleuborg, Friherre HBermelin, Feih. Raab och Hrvi: Holvciahausecu, hvilka alla önskade återremiss, Härnti nistimde äfven Hidd och Adelns majoritet. kal I eftermiddagens Plenum föreföll ingenting af. vigt, Omkring 30 särskilta betänkanden, dels biföllos, dels återremitterades: eller bordlades. Plenum hos Ridd. och Adeln den 8 Julio Sedan EkonomiUtskottetsbetänkanden Nris! Rå