RIRSDAGCSUNDERRATTELSER. Uti Bögv, Presteståndets plenum den 20 Juni föreföll, avgående Konstitutions-Utskottets memorial, rörande Hr Dälmass, anmärkvingsanledaing emot Hr Stats-Sekreteraren Skogman, sngårnde det hbekanta b-notlagsprojektet, en diskussion, hvilken i syn verhet förtjevar uppmärksamhet lör den utveckling som deruti förekommer af frågan om Konstitutions-Ulssottets vätt, att till grarskning upplaga sädsna regeringsåtgärder, hvilka skett under påstående Riksdag. Vi: meddela denva diskussion harpedan, något i sammazdrag : j Hi Stars-Rådet Poppius hade in:emnat ett volumiTÖöst skiifthgt avförande, hvaruti Hi Stats-Rådet hade. förklarat, att afsigten med det framlemnade förslaget till bänklag icke varit alt and:a, utan. endåst att närmare bestämma eller förklara den 7264. R. F.; afvensom han, i hkhet med hvid Kollegzerne på Riddarhuset förut gjort, utbad sig få dela ansvarigheten med den af Utskottet-för brottslig ansedde Hr Skogman. Professor dZorcn: I frågan att, genom g: undlagsenlig förändring af:726. R. E., inrymma Konungen rätt alt gemensamt med; Rikets Stavder styra Banken, hade han röstat Jjör. saken, och skulle störa det ännu, om frågan ålerväcktes, :emedan hän änsåg konungens deltågande ij Bankostyrelsen både rättsenlgt och nyttigt för riket. Men då man försökte att bereda koonogen samma rätt . På annan väg, än grundlågens, så måstetalaren sätta sig deremot. — Detta försök alt. eludera och upphäfva grundlagen, vore i högsta grad vådligt; skuile,om det lyckades, rycka stödev och garaptierva, nodan både konungens och folkets vättigheter, samt kasa sambället i. en hvivfvel af rörelse I och förändringar, der allt är att: befara. — All lycka, som; vi äga och hoppas, berör på helgden af vår giundlag; och jag skall derföre? yttrade talaren, räkva för medborgelig pligt, att, så långt -jag för min enskilta och ringa del förmår, söka: mota hvarje förävdring, tydning och tillämpning, som :sker på annat ätt, äv grundlagen sjelf föreskrvifver. — Således növgas jag (jag bekänner, att jag gör det ogerna, men jag kan ej annat) på det strängaste döma och klandra såval Stats-Sekreteraren som dem al Stvars-Rådet, hvilka, lika med honom, tillstyrkt, alt i förslaget till lag för Banken upptaga 72 6. BR, F. föraviiroed. Så vida instämmer Jag med Utskoitet; men skilja mig ifrån detsamma, då det föreslår en vidare gruodlagsenlig behandling utaf målet. Hvad denna behandling skulle åsyfta, vore blott och bart ett experiment, och dessutom eti experi— tr ent, som har föga sannolikhet för Sig att lyckas. Stärdernas ogillande omdöme vore nog, Det fförtelar säkert ej sin verkan, Biskopen D:r Faxe hade inom Utsk. ansett Hr Dalmans somälon icke böra vid denna Riksdag, till pröfning upptagas och utvecklade nu de dertillbestämmande skälen. Professor Agardh: Såsom icke deltagande uti det beslut, som inbetattas uti förevarande betänkar de, utbad Hr Professorn sig, att :ill Ståndets protoiall få nedlägga sin reservation emot de oformligheter, som synts Talaren förekomma, emedan det icke af KonstitationsUtskottet blifvit minoriteten medgifvet, att bifoga vågon sådan i alla de mål, som angå anwärkumgsanledningar m. m. Häruti instämde Doktor Elfström. 4 Prosten Hallström yttrade sig, i afseende på Stats— Sekreteravens frikännelse eller ansvarsskyldighet, hafva i Uiskottet derstädes tillämpat 106 5. Regeringsformen, emedan, efter hans begrepp, en bestämd ötvertraädelse af Regeringsformens trydkiga föreskrift hlifvit tilletvrkt: tillägganda nes 40 a :::