Aftonbladet – 7 juli 1834, sida 3

nAPatttulla ataard, Kan rakDva sis smexradt, act vara I Pro— draförbund; men vid föreslående af en annan torde antedning blifva att säga: Bonde blif vid din plog? Fastän ordspråket är utnött, har: det likväl sitt skäl; man vågar förmoda, att. de, som vilja använda dess uteslutande giltighet, hafva, om ock utan afsigt, om ock utan eget medvetande, atminstone, ett inbilladt behof til fortsättning af sekler vunnet band på den kraftfulla närande mässan. ånskönt ej kan väntas såsom en plan af fulikomlighet, föreslås likväl underdånigst till fullkomligare omfattning, utgående från den konstitutionella arundsats, att alla i samhället, i förhållande till skattebördan, hvari roteringen ned mera inberäknas, böra äga rätt i gemensamma angelägenheter deltaga och besluta; livaraf tycks följa, att, helst länsvis, valdes så många grundskattägande vitsordade Riksdagsmän, som svara emot Länets eller Valdistriktets skattebörda, i förhållande till hela Rikskroppens, utur hvilken hlass af medborgare som helst, med undantag al tjenstgörande Ordinaric embetsoch tjenstemän, kanske utan att ause nödigt utstaka någon viss förmögenhet för de sälunda valda. Fastän ibland den sålunda valda representationen flere afskedade embetsoch tjenstemän torde kuuana befinnas, så torde likväl ändå ej den praktiska åsigt vara så förenad, som till alla Iagstiftningens bohof tarfvas, hvarföre ett vissc antal embetsoch tjenstimän af olika befattuivg. och deraf kanske företrädesvis flera prester, skulle kunna inväljas, ej öfverstigande 1-5 eller 1-6:del af de närvarande valde Riksdagsmännens antal; hvilket antal till hälften i nåder utnämnes af Hans Maj:t Konungen och den audra hälften invoteras af de samtelige valde Piksdagsmännen. Denna samfälda så kallade Riksförsamling utväljer åter omkring 1-5:del af sådance sine Ledamöter, som äga autoriscrade betyg öfver antagliga kunskaper, för att utgöra en KontrollKammare eller med någon annan benämning, som med undantag af de 2:ne första, under 3:ne Riksdagar dor innehafva säte och stämma; således invoteras 1-3:del mot 1-3:del utgående Ledamöter, kanske helst vid hvar Riksdags slut. Denna såkallade Kontroll-Kammares bestämmelse blifve, alt öfverse, förkasta eller sanktionera Riksförsamlingens beslut, innan de i senare fallet kunde hos Hans Muj:t Konungen i. underdånighet föredragas, likväl med undantag af sådane ämnen, som röra skatternes ökande eHer minskande, penningeanslag eller ivdragningar, i hvilka falt RBiksförsamlingens och Kammarens sammanräknade röster per Capita, skulle afgöra beslutet; och bvilka senare fall, jemte tryckfriheten, borde vara nationens dyrbaraste fordringar. Den underdåniga uppfattaren är nog ålderstigen, för att cj böra hänföras af den uppblossade fantasien och i. det aflägsnaste förhållande till annat anspråk än sanhingens; och om ledningen, utvecklingen och möjeligen inskränkningen af dessa underdåniga åsigter äf Eders Kongl. Maj:ts vidt omfattande-tjusa blick, nådigst ej waderkännes; så sy: nes äfven, att de ädle och högtlupplyste Herrar, som härigenöm saknade ovilkorlig! representation för börd och embetsklasser, visserligen ej skulle misskänna förlusten, ätt i sine personer förena lagstiftande-, domarceoch verkställande makten; så mycket mindre, som de, i alla fall blefve verkeligen vida mera hedrade att genom förtroende detill varda berättigade, utån uteslutande välde öfver gemensamhetens rätt. Dessa, kanske emogna och svaga, mer vidlyftigt än fullständigt fravaställda underdåniga önskningar, öfverlemnar uppfattaren till sine närmare omgifningar, för att granskas, förkastas eller med mer och mindre förenade underskrifter Jå lunderdåhighet till Eder Kongl. Maj:ts milda och högst Upplysta wppmärksatmbet i konstitåtioncl väg underställas till nådig beredning i Med djupaste undersåtlig vördnad; trohet och nit framt— bärdar Störmäktigste Allernådigste Konung, Eders Kougl. Maj ts : underdånigste och tropligtigste Unders åte P. Svartengren i Sållom, Utvoterad ; ; ; Riksdagsman 1309. Hirmed förena vi oss i lika underdånighet: F. H. Dahlman, Peter Eurenius, GC. Jakobsson, Anders. Andersson i Rudsbyn; Erik Andersson, Anders Scgolssen, Erik: Sveusson, Erik Larsson, Erik Ersson i Bäckehvarf. And. Holmgren, Peter Svensson, Erik Olsson, Erik Lars son genom ÅA. Olofsson i Holmerud; Anders Erikssen, Olof Larssen, Unge Nils Nilsson, Nils Larsson genom Nils Nilsson, And. Engelbrektsson i Mölnerudå; ÅA. Holmberg, H: Holmberg, Anders Eriksson, Anders Svensson i Björkvikens Nils Engelbrektsson, Nils Ersson, And. Eriksson,. Gabriel Olsson i Upsal; Jonas ; Nilsson, Olof Secgolsson genom Christoffer Christoffersson, Unge Christoffer Cbristoffers:on i Gårdtveten; Andens Nilsson i Pikslad; Anders Nilsson genom And. Nilsson) Börje Aädersson; And. Olsson, Jonas Larssony Unge Av ders Nilsson, Olof Holmqvist i Hallersrud; Brynte SvensZon; Erik Andersson; Olof Danielsson, Anders Svensso). i Myrhvarf; And. Olsson, Olof Persson, Olof Christoffersson, Sven Christoffersson i Haijom; Olof Andersson, on Persson, Anders Persson i Stallarbyn; Unge Anders 7gryngelsson, Per Olsson genom Aunders Bryngelsson i W reken; Anders Nilsson i Bergerud, Kyrkovärd i Holmedals socken; Anders Jonsson, Erik Olsson, Jan Jansson, Vjlof Andersson i Lefverbyn; Sven Olssou 1 Tveten, Erik. Olsson, Anders Bryntesson, Erik Bryn tesson genom Ar :ders Olsson, Unge Anders Olsson 1 Tveten; Anders Siw onsson, Anders Engelbrektsson, Olof Ersson, Simön Ol fsson, Lars Eriksson, Olof Nilsson i Sundsbyn; Of Nilsson, Nils Holstensson, Christoffer Atidersson, Nils-:Persson, Anders Håkansson, Evik Håkansson, Håkan Andersson i Risviken; Anders Arvidsson, Olf Svensson, Anders Lar sson, Jon Jönsson, Lars Olsson, Nils Larsson, Enkan Ferstin Andersdotter, Anders: Jonsson i Bruntorp; Sven Avdersson, Olof Andersson i Östra Boda; Olof Carlsson: ScKsenbom i Vestra Boda; Per Persson, Sveri Persson, Anders Olsson, Nils Nilsson i Vång; Danicl Nilsson, Anders7 Engelbrecktsson, Anders Larsson, Nils Eugelbrekts— som i Tarm; Nils Rasmusson genom Anders Andexssey, EFYr;:l Anda Fl Anda. ÅT Rs ee FT. AR