RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Slutet af diskussionen på Riddarhuset d. 10 Maj, angående Judarne. — Grefve Horn sade sig med bekymmer hafva hört Hr v. Hartmansdorff med sådan itver försvara de satser, han drifvit till förhindrande af de Judiska barnens uppfostran i våra Svenska skolor; men hade deremot med nöje tyckt sig höra, att han ansett det af vigt för undervisningen, att. föräldravård är dermed förenad; och då han särskilt nämt Barnängen, önskade Hr Grefven, att Hr Statssekreteraren benhagade: med uppmörksamhet följa undervisningen der. Der går Judebarns och Kris!na barns uppfostran i bredd med hvarandra, utan att några olägenheter och utan att någon förvillelse uppstår hos de Kristna barnen, om de någon gång skulle höra att Judebarnen tviflade på en eller annan religionssats. Han trodde, att Utskottet gått något längre i restriktion än det vore nyttigt. Det står nemligen i Utskoltets förslag. att . . . rr SD de af Judiska nationen, hvilka vilja begagna allmänrna skolorna, mäste underkasta sig gällande Skolordning och lagar. Det vill häruataf synas, som man ville tvinga till iakttagande af vissa ceremonier, hvilket tvång kunde vara brottsligt i åtskilliaa fall, såsom i afseende 4 nattvardsgång och dylikt. Redaktionen borde blifva sådan att, i stället för det man förbinder ue ifrågavarande barnen alt, underkasta sig, man stadgar att de icke få bryta mot gällande Skolordning ce. Då man tillåter Judarne att bygga och bo 13 landet, icke såsom utländningar, utan såsom verkliga metlemmar af Svenska samhället, så har St!sten i och wmed detsamma åtagit sig skyldigbeteo, att tillåta dessa begagnande af hvarje utväg för att bilda sig till nyttiga och sktade medborgare. Man borde icke längre fortfara att följa delta kastsystem, hvarvid vi så länge