Aftonbladet – 23 juni 1834, sida 1

Sean PIKSPAGSUNDERR ÄTTELSER. Det uppehåll i Riksståndens ötverläggningar, som under midsommarsveckan kommer att äga rum, lemnar oss utrymme för meddelande af förhandlivgarne i Konstitutiens-Utskottet rörande representationsfrågan, af hvilka vi lofvat sätta våra läsare i kännedom. Utdrag af Utskottets protokoller, så vidt de röra detta ämne, följa här nedanföre?: Plenum den 23 Maj. Frånvarande: Grefve Spens, Fr Hisinger och Pr. Hallström; med permission bortreste: FErr Björk och Thörn samt Boivid Jonsson. Sedan Utskottet nu fullgjort den 1 gruntdlagarna fö:eskrifna granskning af de i Stats-Rådet förda protosoiler, föreslog, Biskop af IV ingård att, vid de iogifna motionernmas företagande til pröfning, börja med dem som rörde representationsförändring, såsom varande både de wigtigaste och förstas bvarjemte Biskopen hemställde, om icke Utskottet, sedan det stadgat sitt evet omdöme i saken, borde till Ständerna ingå med ett slags princip-betänkande, i afsigt att derigenom inhämta hvarje stånds tanka om behöfligheten och vidden af förändring i nu beständande representation. Efter vunnen kännedom häraf, skulle Utskottet äga ledning för sina öfverläggningar i ämnet. Hr Frinerren Ordföranden fann sig fö: ckomrmen af Bisk op af Wingård. Frågan är vigtig, och Utskottet går ej allmänbetens önskan och förhoppningar till mötes, om det icke med allvar fäster sig vid en sak afsådan beskaffenhet som denna. Si S Regerings-formen talar om högst nödiga ändringar; och i ordställningen af denna S kunde ligga en ursäkt för Utskottet att ej göra någotz men Friherren befarade ati allmänheten icke skulle gilla en dylik ursäkt. Professor Cederschjöld: Allmänhetens rop på reform i representationen rällar sis efter belåtenheten med Ständerna. Således höjdes dessa rop isynnerhet efter 1925 Riksdag, mindre. efter 18233 men de hafva nu tystnat. Det beror på Ständerna at! faktiskt öfvertyga folket, huruvida reformen är af nöden eller icke, Hvad som först af allt bör göras, är att undersöka lytena hos vår nu varande representation; sedan må man tänka på deras afhjelpande. Men det går icke an, och är icke med :grundlagen enligt, att förfråga sig hos Ständerna om deras tanka öfver nyttan eller betöfligheten af . förändringar, till hvilka Kunstitutions-Utskottet öger taga initiativet; och då jag hittills städse varit upptagen af andra Riksdagsärender och ännu icke är beredd att yttra mig öfver en så vigtig fråga, anhäller jag att der tills vidare må uppskjutas, Professor Agardh trodde afven, att man borde genom ett princip-be tänkande inhämta Ständernas tankar, och förklarade sig instämma uti allmänna rösten om nödvändigheten af mera genomgripande reformer än pertiella f förändrivgar i en eller annan grundlags paragraf. De allmän: öfverklagade bristerna ligga väl i ståndsfördelninge men nu mera i öfriga representativa former, sättet hvarpå förhandlingarne föras m. m., och för att vinua eit önskligt resultat, måste frågan ses i hela sin vidd. Emellertid, då motionerna! inkommit, är Utskottet pligtigt att å dem lemna syar ; Grefve Spens ansåg det af Biskop af Wingård väckta förslag om beänkandei utg ra en särskilt fråga, som borde komma under öfver läggning, och hvilken Grefven nu icke vore beredd att underkasta pröfninzg