Aftonbladet – 19 juni 1834, sida 1

RBIRSDAGSUNDERRATTELSER. Plenum hos Ridd. och Adeln den 12 Juni. Detta plenum upptogs uteslutande af granskningen af Riddarhus-Utskottets betänkande, törande ätskillige föreslagme ändringar i Riddarhus-Ordningen. De punkter deraf, hvilka egentligen föranledde diskussionen voro: Utskottets förslag att i stället för den nuvarande Riddeiskapet och Adeins in: delning i 50 bänkmansafdelningar, af hvi!ka hvarje väljer en bänkman, göra indelningen i 25 afdelningar, af hvilka hvarje skulle välja 2 bänkmän. — Grefve Cronhjelm, som väckt motionen om förändringen, önskade att ståndet måtte delas i 5 lika afdelningar, af hvilka hvarje borde välja 5 Elektorer. Friherre Cederström fann vid detta sistnämdga förslag alltför stora svårigheter, och gillade U skottets. Hr Cederschjöld likaledes, men på andra grunder... Jemte bifall å betävkandet önskade han, att de personer, som enligt grundlagen äro uteslutne från val till Utskottets ledamöter, äfven måtte uteslutas från val till bänkmän. — Grefve Spens yrkade återremiss, emedan ej något redaktionsförslag åtföljde betänkandet. — Frih. Boije, Ludvig, påstod fiihetsprincipen vara bevakad i bänkmansvalen, emedan minoriteten aer bar tillfälle att uttrycka sig. Grefve Cronhjelm önskade, att om Utskottet ej kunde bitrada hans förslag, måtte det vidhålla sitt eget, emedan detta är mycket bättre än det gamla. Frih. Boije, L. yrkade votering, hvilken också företogs och utföll så, att denna punkt af betänkandet åtterremitterades med 76 röster mot 26, hvilka röstade för bifall till densamma. De gjorda anmärkningarne skulle medfölja åtevremissen, dock undantog Hr Landtmarskalken derifrån Hr Cederschjölds förslag, hvilket endast kunde som grundlagsfråga behandlas. Hr Cederschjöld anmärkte häremot sin reservation och. protest, och understöddes af Grefvarne Cr onhjelm och Horn. En lifligare diskussion uppkom i den punkt af: betänkandet, der Utskottet, i anledning af Grefve Cronhjelms derom väckta motion, föreslår andra: uppropets afsgaffande. Friherre Boije, L., ogillade: förslaget, samt påstod att detsamma vore ett försök af maktbegäret att genomdrifva sina planer, ett öfrerraskningsmedel, m. m. Friherre: Cederström och Grefve Spens ogillade äfven förslaget, och trodde att skilnad bor göras uti omröstning till val och om sak. I förra fallet känner hvar och: er, när votering skall ske, och i detta fall kan an-; dra uppropet borttagas. Grefve Cronlhjelm påstod, ätt om man ansåg andra uppropet nödvändigt för: att förvara derss rätt, som försummat det första, så borde man af. samma skäl yrka ett 3:dje och 4:de upprop. : De som bodde mera aflägse från Rid-! darhuset, kunde då äfven genom budskickning underrättas, att de borde komma upp och votera,. Hr: Cederschjöld önskade, att i stället för budskickningarne borde larmskott lossas, såsom vid eldsvådor. Med förslaget vore afsedt, att. utröna en oberoende: maioritets tanka. De som uppkallas till andra uppropet, och ej afhört diskussionen, äro ej sjelfständige. Grefve Cronhjelm biträdde detta förslag, i händelse andra uppropet och budskickningarne : nödvändigt skulle äga rum. Alla partier fiogo då underrättelse om den skeende voteringen. Hr Strussenfelt fordrade återremiss, och upplyste att Bondeståndet har 2ne upprop. Hr Cederschjöld yttrade sig ytterligare emot andra uppropets efterskickade voteringsmassor, och ville att ministören skulle göra sina meningar gällande till protokollet och ej genom slutna voteringssedlar. Friherre Cederström erinrade derom, att de långa diskussionerne ej afsågos uti grundlagen. Frib. Boije, Ludv., utvecklace vidare detta ämne, mt ordade vidlyftigt, om vissa unga mäns långa i. Han slutsde med den försäkran, att han talade enligt sin öfvertvgelse, ty, utropa a ä