Aftonbladet – 13 juni 1834, sida 3

D7 Rn rt hälen d Jr icke kunna anses oriktigt. De Fransyska Ministerieila bladen äro numera, efter styrelsers framgång i DeputeradeKamaren och Lafayettes frånfälle, uppfyllda af segersånger och försäkringar, att republiken är död för alltid i Frankrike. Se här hwu ett af de oberoende bladen i korthet svarar på dessa utgjutelser, medelst uppräknandet af några fakta, som torde förtjena att tagas 1 betraktande: De legitimistiska bladen säga med en djup suck: att Lafayette tagit republiken med sig i grafven, att Julisolen nalkas sin nedgång, att liberalismen ligger i själtåget, ja, till och med, att man nyligen sett dess likfärd. Friheten — vi måste tillstå det — är till den grad död, att nationalgardet i Grenoble, Perpignan, Auxerre, Brionde och Strasburg valt största delen af sina officerare bland republikanerne. Detta bevisar ju tydligen ett dödsullstånd. Änpvu ett bevis: huru många erkända, verkliga republikaner funnos väl i Frankrike d. 20 Juli, eller, om man så vill, d. 7 Augusti 1830? Öm der funnos tusen, så var det på sin höjd. Huru många finnas väl i denna stund? Allraminst en million. Mot hvilka hafva väl de uppskrämda Kamrarne stiftat lagen rörande gatutoparne? mot republikanerne. Mot hvilka hafva de gjort lagen, som förbjuder associationerne? mot republikanerne. Mot hvilka är väl barrikadlagen riktad? mot republikanerne. Mot: hvilka hafva väl Kamrarne votevat trenne millioner för hemliga utgifter? inot republikanerne. Mot hvilka båller man väl på bepen, med brinnande funta, påskrufvad bajonett I och fyldt patvonkök, 456,000 man infanteri, artilleri och kavalleri, oberäknadt gensdarmerne, municipalgarderne, stadsserganicrör, prefekterne, allmänna åklagarne och spionerne? mot republikanerne. Mot hvilka skola valmännen, hundradedelen af en befolkning, som icke valt dem, gifva sina röster, till fördel för kontrarevolutionen och privilegierne ? mot republikanerne, Mot bvilka förena sig, genom er slags maschinmässig instinkt, allt hvad som finnes mest åorrumperadt, egoistiskt och fegt 1 kamrarne, hos borgerskapet, den loyala pressen, i generalstaberne, domstolarnef samt bland börsens, polisens och slottets förgyllda drägg? mot republikanerne. Mot hvilka riktar den heliga alliansen sina skatter, sina spioner, sin diplomati, sina bedragna folk och sina enfaldiga soldater? mot republikanerne. Hvad är det väl för ett spöke, som skrämmer löjet från Nikolai, Frvanz, Fredrik Wilhelms och Ludvig Filips läppar? det är republiken. Hvad är det för en press, mot hvilken ministeren Persil rasar? den republikanska. Hvilka äro väl dessa tusentals offer, som inpackas i fängelserne MontSt-Michel, la Force och Sainte-Pelagie? republikaner. Hvilka äro väl dessa nya och mäktiga ideger, som verka på fantasien, karakteren och snillet hos La Mennais och Chateaubriand? de republikanska. Hvad är det för en framtid af ära och lycka, som de högtidligen profetera för Europas ännu ofödda slägten? republiken. Hvad är det väl för en tro, denna starka, ädla, oegennyttiga oeh oöfvervinnerliga, som herrskar i ar-. mcen, bland ungdomen och hos folket? tron på republiken. Hvad ar det för ett parti, som Lafayette ullhörde, och med horom allt som är rent, nationellt och Fransyskt? det republikanska partiet. Ja, detta parti, som i sin Julivagga ännu var ett barn, växer i dag till former af en jätte, och inom ett halft sekel skoll det med åskan af sin röst fylla. och med sina gigantiska ermar omfatta Europa och verlden.