Aftonbladet – 12 juni 1834, sida 2

STOCKHOLM Den 12 Juni. Tidningarne med dagers utländska post, som gå från Paris till den 1, från London till den 3, uch från Hamburg till den 6 dennes, innehålla ingenting annat af vigt, än bekräftelsen på den skändlige Mguels fall. Efter Hertigens af Terceira seger öfver Migueliterne, på höjderne vid Asseiceira nära Thomar, utrymde Miguel hals öfver hufvud Santarem, och gick öfver Tajofloden, i riktning emot Evora. Drottningens truppar förföljde hovom, och skickcakade en division på Montemor, för att afskära Migueliterre från hafvet, och en annan åt Estremoz för att hindra dem ifrån att uppnå Elvas. På detta sätt slagre, förföljde och omringade, begärde Migueliterne först stillestånd; men då detta vägrades, samtyckte de att sträcka gevär, och Miguel måste gå in på att lemna halfön och anhöll att i Sines eller någon bamn i Algarvien få inskeppa sig till England. Ett postskriptum 1 Times säger, att både Miguel och hans värdige följeslagare, Don Carlos måst öfverlemna sig åt Drottningens truppar, och befunno sig under militärisk bevakning. Den 27 Maj var Portugisiska statsrådet i Lissabon samladt, för att öfverlägga om hvad man skulle företaga med de hegse fångarne. Det tillägges att det värda fursteparet redan befann sig ombord på Engelska liveskeppet Donegal. Miguel hade låtit fråga am Infantinnan Isabella Maria, som befann sig i Elvas, skulle åtfölja honom. — Innan Miguel gaf sig, säges det att han gifvit ordres till anfall på de konstitutiorelle, men att trupperne vägrat lyda, hvarå han nödgats kapitulera. Man mäste äga en panna så härdad mot blygsel, som denne usling, för alt, efter ett lefnagslopp sådant som hans, ännu hafva mod ati öfverlefva sitt fall. Ännu är ingenting officiellt kändt om Engelska ministtrens nya formation. Det säges att Lord Hulgrave väsrat mottaga öfverpostdirektörs-embetet. Billen om afskaffande af husskatten hade erhållit tredje läsnivgen i Unaderhuset, och gått igenom. I Frankrike öfverflödade bevekliga cirkulärer till valmännen från kand:daterne till deputeradeplatser. Chateaubriand hade förklarat, att han skulle emottaga hvilken kanaitur, som erböds honom. General Jagueminot, ehef för Parisiska vationalgardets generalstab, och en af wivisterens trognaste vapendragare i den senaste Kamaren, yltrar, märkligt nog, 1 sitt cirkuläsbref att Julirevolutionen icke på långt när burit alla de frukter, man haft rätt att af densamma förvänta, och att ännu ganska mycket ålerstod att göra för de arbetande klassernes bästa, samt för utvecklingen af national-industrien och välståndet. Redaktörerne at le National de 1834 hade af Assisdomstolen blifvit dömde till tvenne månaders fängelse och 2000 fr. böter hvardera, för öfverträdandet af förbudet, som utfärdades för den förre le Nationa! att meddela rättegångsförhandlingar. Denna dom troddes med säkerhet blifva upphäfven af kassations-domstoler. Marskalk Zobau var farligt sjuk. I en mängd Fransyska städer hafva sorgehögtidligheter blilvit anställda, för att bedra Lafayettes minne. På intet ställe har lugnet dervid varit stördt. IT oa Foo a ee ss er 7 fre