Aftonbladet – 11 juni 1834, sida 1

Ri DA GSUNDERRA LU TELSERRPlenum hos Ridd. och Adeln d. 2 Juni. I ordningen att föredragas förekom Stats-Utskottets Be tänkande N:o 89, angående regleringev af utgifterne å allmänna indragningsstaten. Hr Statssekreteraren Skogman öppnade diskussionen med ett långt ånförande, hvaruti han redogjorde för denna stats behofver. Grefve Rosen, Axel, uppträdde emot Betänkandets 5:le punkt, hvaruti Utskottet afstyrker den ifrågaställde tillökningen af pensiensrum för Generaler. Grefve Cronhjelm O. talade emot förminskning af Landshöfdingepensionerne. Hushåll!lning i denna väg vore en orättvisa. Han instämde med reservanterne om högre pension, än Utskottet föreslagit, för Lagkomiteens ledamöter,, och yrkade för dem ,000, Rdr Banko. Hr Rothlicb, Aug. talade för Friherre Fock, hvars pension Utskottet förklarat böra utgå,å enligt den i 1818 års stat uppförde Statssekreterare-lön , då deremot Friherre Fock yrkat att erhålla pension enligt den förhöjning, som i Statssekreterare-lönerne skett sistl. Riksdag. Hr af Dahlström talade I öfverensstämmelse med Grefve Rosen, angående Generalspensionerne. Hr Stjernstam talade till förmån för Kronofogden Hollsten, tilk hvilkens ansökning om pension i likhet med den innehafda indelta kronofogdelönen Utskottet afstyrkt bifall, oaktadt den 70 års gamla mannen, som har en svagsint hustru att vårda, i 40 år innehaft kronofogdetjensten. Han önskade derjemte att en viss summa i ctt för allt måtte bestämmas för Lagkomitcens ledamöter. Hr Cederschjöld gillade ej de föregående talarmes åsigt rörande Generalspensionerne I fredstid kunna de gamla Generalerne gerna fortfara med sin befattning. Friherre Boije, Ludvig, talade för Landsböfd. Fock; för Kronofogden Hollsten , samt för Lag-Komitens ledamöter hvilka han yrkade borde olika pensioneras , med anförande, att Kommerse-Rådet Zenius, om han ej uppoffrat sig för detta arbete och qvarstått i kollögium, nu haft 2,000 Rdr lön. Frih. Ehrenborg anställde, i anseende till lagkomitetens ledamöters behandling, en jemförelse emellan 1731 och 1834 års Ständer. Hr Lefren uppträdde för Gencralerre, samt understöddes af Grefve Cronhjelm, Friherre Akerhjelm och Hr Rosenblad. Hr Cederschjöld deremot påstod, att Generalsposterne vore att anse som pensionsinrättningar, Han hade sett trupper ganska väl kommenderas utan General: Betänkandet återremitterades i Granskningen af Stats-Utskottets tiofaldiga opus rörande ; statsreglcringen var nu slutad, och nu uppstod Frih. Boije, L. för att afgöra sluttiqviden med Utskottet. De enskilta motioner, som blifvit gjorde, yttrade Friherrn, hafva blifvit afvisade på grund, att propositionen ej var gjord af H. Maj:t. De at Kongl. Maj:t i nåder meddelade propositioner hafva blifvit afslägna, emedan medel ej finnas. Det förstaskälet är grundlagsvidrigt; ty motionsrätten tillhörer Riksdagsmannen. Hvad det sista skälet beträffar, så frågas: Huru vet Utskottet det? — Friherre åberopade derpå, att tullen med 5300,000 Rdr. öfverstigit hvad vid sista Riksdag var afsedt; att genom tullkomitcens föreslagna förhöjning å vissa varor uppstår cn ny tillgång af 300,000 Rdr, af bränvinsbevillningen cen dito af 200,000 Rdr. Frih. Palmstjerna ansåg sig, såsom Utskottets Ordförande, skyldig redogöra för de skäl, hvarföre Utskottet har sagt nej 1 så många delar. Utskottet har sagt nej. till enskilte motionärers propositioner derföre, att Utskottet ansett regeringens underlåtenhet att framställa dem såsom -ett bevis att de varit mindre behöfliga. Att medel ej finnas, torde vara nog-amt insedt. Han erinrade om Riksgäldskontorets behof af 1,131,000 Riksdaler. Frih. Boije, I tillade, att Utskottet borde föreslå, att öfverskottsmedlen, om så behöfves, må få användas. De trängande behefven borde mera afsc-, än en påskyndad atbetalning af Riksgäldkontorets skulder. Ett inlemnadt memorial af Herr Skogman upplästes, hvari föreslogs en statsreglering, som slutades med en summa, öfverstigahde Kongl. Maj:ts nåd. proposition med 85,000 Rdr, utan att den allmänna bevillningen derigenom behöfde ökas. Frik. Palmstjerna kunde ej nog uttrycka sin förundran öfver det nyss upplästa memorialet. Bevillningen komme dezigenom otvifvelaktigt att ökas med 4 å 500,000 Rdr. fr Rosenblad hänviste till bankovinsten. Grefve Cronhjelm väntade ej af Hr Rosenblad, som visat sig en varm vän af realisationen, detta förslag. Han önskade att nitet för anslag ej måtte drifvas så långt, att man dervid äfventyrade Bavkens säkerhet. Er Rosenblad förklarade, alt hans mening vore, att sedan man genom bokslut funnit behållningen, måtte denna utgå till den ägare, som hehöfver den, d.v.s. till R. St., utan att afvakta 5 år. Hr Rosenblads motion, att armåens pensionskassas obligationer måtte i Bankodiskonten få belänas, remitterades till BankoUtskottet efter en kort diskussion, hvarunder Hr Ginther, Friherrarne Ehrenborg och Boye samt Hrr Hegardt och Hartmansdorff yttrade sig. En lifliz debatt uppstod härefter i anl. af EkK.-Utsk:s betänkande i hvilket Utskotict tillstyrkt upphäfvande af skråförfattningarna för muraretimmermans och byggmästare-embetena. Vi återkomma till denna diskussion. BorgareStandets Plenum den 2 Juni. ! Förnuddagen. LagUtskottets betänkande N:o 52, med förslag till stad-. ganden, rörande tiden, inom hvilken utmåtning bör ske, m. m., återremitterades, pi beväran af Arr Hallgren, Wallecii. Leffler m. fl, som gillade den reservation