Aftonbladet – 10 juni 1834, sida 3

å gumsar vid tillfället försaljas; bör vara: 20. . HN pe v Rättelser: Genom oriktig omb:yning af gårdagens tidning på 2 sidan 3 spalien, hafva de stycken som börjas med orden: I sammanhang med underrättelsen Ec. till orden: begagna sin yttranderätt i stånden, och hvilka styc:en utgöra en artikel för sig, blifvit insatte emellav relationen af KonstitutionsUtskottets dechargebotänvsande, och reflexionerna deröfver, som börjas: Det stora Riksdagsdramat EZc., hvarigenom et osammsnacng uppstör. Äfven skulle mottot: partuiunt — —) som förekommer öfver den följ. artikeln, rätteligen stå öfver dechargebetänkandet. I N:o 122, sid. 1, sp. 2, annonsen om firauktion å Södraholms säteri, står att So st. sp ingoch gällML DRA EEE REA oo KALEIDOSKOP LANDTPOETEN, eller det oskyldiga b drig vist. Detta namn har i öfversättningen gifvits åt Destouches Komedi la fausse Agnes. Hvad, som egentligen förstås med cen ?Landtpoet är ej så latt att fatta. Några Stadspoeter känna vi neml. icke, om ej sådane, som skrifva nammnsdagsgratulationer o. d. par profession. En klen auktoritet kan emellertid åberopas genom en förutkänd öfversättning i samma genre. Hvem känner neml. ej Romanen The Vicar of Wakefield, öfversatt som Landtpresten i Wakefield. Tänk om någon gaf ut en bok med titeln Stadspresten i Stockholm? Men det är så vanligt att titlar gifvas utan rim och reson. Så t. ex. finnes en komedi med titel: Den förställda enfaldigheten, i hvilken titeln antyder rakt motsatsen af hvad den borde, ty i pjesen är enfalden Jlåtsad och ingalunda förstalld. Det vore måhända ej alldeles ur vägen, om Hrr öfversättare för någon gång gjorde afseende å meningen 1 originalet. Destouches hör till Frankrikes klassiker. Han är således troman hos Hans Maj:t Snillet, och Gud bevare oss från förgripelse mot honom. — Destouches var ej något särdeles stort snille. Han torde mera hafva att tacka den genre, hvaruti han skref, derför att hans pjeser ännu kunna läsas och spelas; ty hade han valt densamma som Corneille och Racine m. fl., så hade han sannolikt i tråkighet kunnat för dem bli en svår medtäflare. För en underordnad förmåga är naturligtvis en underordnad genre mera tacksam, och alt komedien är underordnad tragedien, derom lärer ej vara fråga. Den tragiske författaren är historiemålare, den komiske porträttmålare, och farce-skrifvaren karrikatyr-ritare. Destouches målade mycket fint. flans karakterer äro också merendeis konseqventa och väl nyanserade. Ett exempel härpå vilja vi anföra ur hans komedi den Obeslutsanmme, ; hvilken den vankelmodige älskaren har fattat tycke för tvenne flickor, af hvil: g till hustru välja en. Slutligen förlofvar han sig dock med den cna — ringarne vexlas — men ögonblicket derefter utropar han: iag icke likväl gjort bättre att gifta mig med Julie? Ett så fint drag har ännu aldvig blifvit tecknadt Men sådana drag vittna egentlige! era om cen savoir faire, än de till derhåller en jemn eid med Iekande infvll och koka han länge ej kan besiuta sig a I nnaee det Hiliga snillet, som unmiska situationer. För att undvika vidlöftighet, utelemnas reciten NT AR MI Dan är I allmänhet onancka väl