TP NN KERAN VTT IERS RESTEN SFNSYPLETTIIMOSBETTTR HER at TUEYO FT GUT DERRATTELSIR. Utrymmet nekar oss att i dag redogöra för gåro ys 2 D . o dagens debatter på Riddarhuset; men vi skola återkomma till gem i sin ordning. Frih. Ehrenborgs förslag om et statslån för näringarna, och frågan om enskilta teatrars anläggande, voro de intressaataste öfverläggmngarna. Högv. Preste-Ståndets plenum d. 28 Maj. Det begärda ärliga avslaget af go,ooo Rdr B:ko till beväringen företogs af År Talmannen till föredragning, hvarefter Biskop af Vingård först fick ordet och uti ett långt ta!, det Hr Biskopen yttrade vara behöfligt att förutsända, innan sjelfva ämnet debatterades, tolkade huru högst nödvändigt det vere att uppfylla allt hvad regeringen har yrkat i afseende på beväringen. Uti ingressen dertill omnämdes, att Julirevolutionen väl lofvat Europa en allmän afväpning, men ej hållit ord; att verldens ställning tvertom tyckes dagligen blifva allt mer och mer betänklig, hvaraf talaren tog sig anledning profetera, att denna allmänna afväpning ej vore att vänta förrän 1 förenivg med det tusenåriga riket. Af vårt lands nära läge red en mäktig granne hämtade Hr Biskopen vidare skäl för sin öftvertygelse om ett oundgängligt behof af den föreslagna beväringen, prisade Kenungens huldhet för denna stora angelagenhet, och värderade befälets nit, under yttrande, att ehvad skilvader i åsigter, som än förefinnes, bör ett vara gifvet hos hvarje Svensk, nem-: ligen kärleken att vilja försvara fäderneslandet. Talaren slutade med att förklara, att då mycket i materielens iståndsättande återstår, hoppades han, utan att för detta militära behof uraktlåta de andra statsbehofven, man ville göra allt hvad man med kraft i viljan bör kunna. — Prosten Mittag hyste till Konungens och hans rådgifvares yttrande den största tillförsigt, och ansåg ingenting så maktpåliggande som kompletterandet af armdens materiel. Talaren fann skälen till Utskottets afstyrkande mera skenbara än sanna, och fordrade, att när Utskottet erkänt behofvens tillvaro och ej gittat. ådagalägga i hvad mån misshushållning med anslagen ägt rum — hvilket ej heller to:de vara så lätt att uppfylla? — hade han rättvisligen önskat, att Utskottet fästat mera afseende härpå. Ehuru älska-. re af ett både. allmänt och enskilt hushålissystem, tvekade talaren ingalunda, att med sin. röst biträda det begärda anslaget, hvars sögrande, i hans tanka, utginge af en karghet, som i detta: fall vore högst skadlig för fosterlandet — samt begärde återremiss. ; Prosten P. G. Svedelius bad: få upplysa, att ma-terielen på fem år kostar öfver sex millioner, och anmärkte, att det årliga anslaget af 600,000 R:dr B:ko, som dessutom ökades vid sista Riksdag, bort förslå, förmenade vederbörande icke med full tillförlitlighet ådagalagt behofvet af ökadt avslag, och talade om att skuldsättningen i fast egendom öfverstiger flera gånger rörelsekapitalet, som just ej bevittnar den lyckligaste ställning för Svenska foelket. Detta oaktadt påläggas högre skatter, som, ehuru de indirekte utgå, likafullt tagas vr landet. Talaren antydde, att det vore rådligast inskränka sina pretentioner, annars torde inträffa, att intet återstod att försvara. Doktor Moren: att Utskottet gått en billig och rättvis medelväg, och hoppades att det må fortfara på samma sansade och aktningsvärda vis, med städse för ögonen befintlig hågkomst af Statsverkets tillstånd; man behöfde då ej frukta för besannandet af det gamla ordstäfvet: Gud bevare oss för våra vänner, mot våra fiender skola vi nog försvara 0oss. Men skulle, när detta mål blifvit återremilteradt till Utskottets vidare skärskådande, några medel möjligen påhittas, bestred talaren på intet vis deras användande i och för detta