Aftonbladet – 5 juni 1834, sida 2

Article Image
stjerneorden . utnämt Hr Prof. Walmstedt och Akad. Räntmäst. D:rSchedvin, och till Ridåd. af Wasa Order Kammar RättsRådet Wistrand. Utländska posten öfver Gvreifsvald, som ankom på förmiddagen, medför inga underrättelser från Paris eller London af sednare datum, än dem vi igår ur Engelska bladen meddelade. Hamburgerbladen gå till den 30 Maj. Fransyska tidningarne äro fulla af detaljer rörande Lafayettes begrafning, till hvilka vi i morgon sko!a återkomma. Ludvig Filips ministrar hade en corps gjort sorgbesök hos Lafayettska familjen, dagen före begrafningen, såsom det troddes, i följd af ett i konseljen fattadt beslut. MNational innehåller en skrifvelse af flere mnationalgardister, som föreslår en subskription för upprättande af en minnesvård åt Lafayette. Kamrarnes session slöts, såsom vi förut nämt, d. 24 Maj. I Pärskamaren uppliste Marskalk Soult den kungliga ordonnansen härom, och i Deputeradekamaren fr Thiers. Det säges attorsaken, hvarföre Konungen icke i egen person hemförlofvade kamrarne, varit den, att det vid detta tillfälle skulle varit lika omöjligt för honom att omnämna Lafayettets död, som att med tystnad gå förbi den. Redan innan sessionens slut hade en mängd Deputerade skyndat till sina hemorter, för att arbeta på sitt återinväljande i den nya Kamaren. Valen komma att företagas d. 21 dennes. Det tros, att regeringen ämnar proregera Kamrarne till slutet af November, då Pärskamaren förmodas hafva hunrit till slut med undersökningen rörande Apriluppträdena. Engelska öfverpostdirektören, Hertigen af Richmond, som någon tid vistats i Paris, har med dervarande styrelse afslutat en öfverenskommelse, till underlättandet af ömsesidigt spridande af Engelska och Fransyska tidningar i de båda länderne. De Engelska komma icke hädanefter att i Frankrike underkastas högre afgifter än de Fransyska, och tvertom: I Engelska Underhuset har eo motion af fr Bulwer, att befria tidningarne från stämpelafyift, fallit med 38 röster mot 90. Ryska ambassadören i London, Furst Liewen, har blifvit rappellerad, och får, till en början endast en Chargå daffaires tili efterträdare. Grefve Orloff tros framdeles komma till England, såsom Rysk minister. Det säges att denna, såsom YTimes uttrycker sig. jordbäfning i den diplomatiska verlden? skall stå i sammanhang med Kejsar Nikolai vägran, att mottaga Hr Stratford Canning såsom Enaoelsk minister i Petersburg. Den ostensibla orsaken till Furst Liewens återkallande är hans utnämning till guvernör för Ryske tronföljaren. Från Lissabon skrifves den 10 Maj, att general Rodil förenat sig med Hertigen af Tercewa, och att D. Miguel skickat en ansenlig korps till Alzgarvien, dit han sjelf förmodades ämna sig. Man beräknpar att ungefär hälften af Portugal numera förklarat sig för Donna Maria. Desertionen från Miguelitiska korpserne tilltager alltjemt. Ministerkongressen i Wien larer vara nära sitt slut. Inga sessioner hållas nsera; man sysselsätter sig blott med redaktion af protokollerne. Flere af I sändebuden till kongressen hafva redan hemrest. Påflige nuntien i Madrid har af regeringen fått sig tillstäldt sitt pass. Orsaken är påfvens vägran att erkänna Drottning Isabella. I Romerska kalendern står Don Carlos uppförd såsom Konung af Spanien. — Österrikiske ministern ämnar äfven lemna Madrid, såsom den Preusiske redan gjort, Från Grekland förnimmes, att Kolokotroni och Koliopulos blifvit dömda till döden, såsom hufvudmän för den bekanta konspirationen, Kolokotroni hade, sedan domen fallit, gjort ett försök att fly, men blifvit gripen. -Tvenne fångvaktare hade dervid af honom blifvit bragta om. lifvet. Föröfrigt prisas i de Bäijerska bladen :Grekeines loyala tänkesätt på det högsta. Öfver Corfu hafva underrättelser ankommit från Konstantinopel, att IbrahimPascha föreslagit betydande förändringar och omflyttningar med den högre personalen i sin arme. Det säges, att flere af hans befälhafvare stå i hemliga förbindelser med den från Egypten deserterade Osman Pascha,;som arbetar allt hvad han förmår att göra Ibrahims trupper alfälliga. j Hr UnderStåthållaren Olof af Wannqvist har i

5 juni 1834, sida 2

Thumbnail