Aftonbladet – 30 maj 1834, sida 3

Sillfisket i Bohuslän. (Hr Professorn och Ridd. Nilsson har under denpa robrik insändt nedanstående upplysningar, hvilka synas böra blifva af stor vigt, för regleringen af frågan om silloch sto:fisket). : Som det kommit till min kunskap, att en eller annan ännu icke finner sig fullt öfvertygad af de i Aftonbladet N:o 85 anförda grunder, att den småsill som fångas i Bohuslän är sillungar; har jag ansett mig pligtig att i denna hufvudsakliga punkt af det vigtiga ämnet meddela alla de upplysningar och bevis, som billigtvis kunna begäras. Jag har derföre med denna dagens post, till Kongl. Vetenskaps-Akademiens. Zoologiska Museum insändt anatomiska preparater af just de samma smärre och större exemplar af sill, som sednast blifvit mi meddelade från Bohuslän , såsom prof på hvad fiskarena derstädes kalla småsill, eller. lodda, och hvad de kalla storsill eller stråke. Äfven dessa skelettpreparater kunna öfvertyga hvar och en, som äger uWtilräckliz sakkännedom för att falta en egen Öfvertygelse i dylika ämnen, att de smärre tillhört sillungar och att blott det största tillhört en fullmogen Då hvar och en, som intresserar sig för ämnet, kan hos Intendenten vid nämde museum, Ar Professorn Dokior Fries, icke blott få se dessa prevarater, utan äfven af honom, eller hvilken annan anatom som helst, få inhamta LZ alla erforderliga upplysvingar; anser jag mig ej behöfva här utpeka de partier, som isynnerhet och vid första ögonkastet äro bevisande. — Dessutom har jag under N:o 4 och 5 bifogat preparater af ett par exemplar, som äro märkvärdiga derför att de varit med bland de 30,000 tunnor sill, som enligt oficiella uppgifter hlifvit fångade i Bohuslän under vintern 1931--1832. Dessa exemplar blefvo tagna i Norra skärgården, der visserligen icke hela fångsten utgjordes af så späda ungar, som dessa; men att hundratals tunnor dylika varit deribiand, är utom allt tvifvel. Det vore roligt om någon ville försöka bevisa, att äfven dessa utgöra en mager sillsort. — Under N:o 6 har jag bifogat ett