Aftonbladet – 30 maj 1834, sida 1

UTRIEES. Den strid, som för närvarande föres emellan Presidenten Jackson i Förenta Staterne och det såkallsde bankpartiet, bar gifvit de republikanska samhällsinrättningarnes fiender en välkommen anledning till förayade profetior om unionens förestående tall och upplösning. Efter all sannolikhet är denna, så mycket örskade, bändelse icke en hårsmån närmare sin fullbordan, än den var förlidet år, då stridigheterna med Södra Carolina spridde en så liflig glädje biand vännerne af feta civillistor, enorma soldatmassor, sinekurer, och all denna berrlighet, som hittills frodats så väli de gamla menarkiernes jordmån. Nedanstående bref af en Fransman, skrifvet från Baltimore i sistlidne HMars månad, och nyligen infördt i ett Fransyskt blad, lemnar ett och annat bidrag till bedömande af tvistefrågans ståndpunkt, och den roll publiciteten dervid spelar, Bankrutter rasa på ett förfärligt sätt i Förenta Staterne, isynnerhet i Pensylvanien och NewYork. ; DE Stora handelshusen och fabrikeroe lida hårda stötar. Under tiden håller man i Senaten och Representanternes hus tal öfver krisen, dess orsaker och följder. Det är nu på tredje månaden som mah undersöker frågan, huruvida finansministern hade rättighet eller icke, att taga de allmänna? medlen ur Bankens förvar, utan att kunna anföra något positift faktum mot denna inrättning, blow på en stark misstanka om dess aristokratiska tendens. De förslag, som gifvit anledning till denna diskussion, hafva af Senaten blifvit remitterade till finanskomitden, och af Representanternes hus tillden såka!lade komiteen för utvägar och medel. Debatten kommer derefter att grundas på dessa komiteers betänkanden, samt pelitionerne och adresserne. Man säger att detta kan draga ut ytterligare 2 a 3 måvader. Denna långsamhet är, vid första påseendet, svår att fatta hos ett folk, som i allting söker att bushålla med tid, som har så mycken passion för allt som är snabbt, kort och gent, att om man ville föreställa det genom en sinnebild, så kunde man ieke välja bättre än att identifiera det med en ångbåt och en jernväg, liksom man i forntiden identificerade Centåurerne med deras hästar. i Från alla åtöra Städer i norra delen af Unionen anlända deputationer till Washington, utnämda af talrika folksamlingar, för att inlemna petitioner, försedda med tusentals underskrifter, hyari begäras skyndsamma doch, kraftiga åtgärder till häfvande af denbå kris; å andra sidan kläga regeringens vänner öfver lagstiftarnes långsamhet. Det lugn eller snar. rare den föga, som Amerikanerne ärft af siBa stamfadei Engelsmännen, , bibehåller sig, oförryekt i Kölhgressens båda Kamrar, De högtidliga, talen gå sm vanliga gång Det finnes den, talare, Hr. : Betitod Gill Txefnpel, hvars tal upptagit fyra session net7 under a rela dagar; hvilket gifvit, Hr: Cal: houti! apledaing ylra, att Senatorn, från, Missouri : behöfde? längre tid att uttrycka; sin tanka i ek : ganska ehkelt ämne, än Fransyska folket behöfde I för ått göra en revolution. Men man får icke lättI sinnigt. fördöma derna långsåtnbets och för, min, idel tyeker ag, altiA vå axlarne, då jag hörer de, otålige såga, alt kongressledamöterne skulle behand-, la sakerne med mera skyndsambet, om de icke hade 8 Dollärs i dågtråktamente under ; hela tiden sessionen varar. Öm också denna långsamhet skulle synas stå istrid med det utmärkande draget 1 Amerikan-. iska Karakteren, så följer den dock oundvikliger; af forsen och andan i Förenta Staterne: styrelsesätt, och af landets inrättningar och politiska seder. Kongressens allmänna diskussioner hefva iatet annat syftemå!, än alt öppna för landet en vidsträckt och offentlig undersökning af ämnena, som sätter alla och hvar och en särskilt i stånd, utt bilda sig en opinion. Dessa diskussioner i Kamrarve föranleda afven sådana i de otaliga tidningarna (i Fören!a Staterna finnas 1200 politiska jurnaler) oc I 24 särskilta lagstiftande församlingar, hvar:tera sammansatt af tvenne kamrar, samt vid de allmanna fölkmötena i städer och byar. Det är ett ytte sv lillhat utbyte af argumenter af hvarje slag, af hva:j blandning, af motstriaiza beslut, åtföjd at bit llsrop och hvisslirgar. öfverdvifven förgudning och sroft ovett.