Aftonbladet – 29 maj 1834, sida 1

; FETA KGEIEED ED SEIN I NETTO NER RE AL TRT DI LATINA VIINAA MEET IRA FRAN titeln måtte få lemnas till ränta och amortissement för en fonderad inrikes statsskuld. Förslaget var imnadt att såsom ena anmärkving åtfölja det möjligen återremitterade betänkandet, rörande g hufvudtiteln; men då detta betänkande efter votering bifölls, lades förslaget på fleres begäran på bordet, såsom en särskilt motion. Förslaget vann, från åtskilliga håll, ett stort bifall, såsom öppnande en glad utsigt för tillgångar till de mest förvånande projekters realiserande; men bestreds häftigt af Hr Dalman, som dessutom satte sig emot den beviljade tillökningen i anslaget på denna tite! af 28,000 Rdr bko, annorlunda än på det sättet, att Ständerne särskilt anvisa de föremål, hvartill medlen skulle användas Debatterne, till hvilka vi framdeles återkomma, voro högst lifliga och ganska underhållande. Under eftermidd. plenum d. 26 d:s fortsattes diskussionen rörande regleringen af andra hufvudtiteln, då flere vidlyftiga memorial upplästes: Af Hr af Billbergh, med yrkande af höjda löneförmåner för Kammarrätten. Han visade att skattebeloppet för 19830 ej var mycket större än det af 1829, hvilket utgick i silfver, och att skatterne sedan denna tid ej ökats utan betydligen minskats; Af Er v. Stahl, till förmån för revisionssekreteraine; Af Hr v. Hohenhausen, för Kronofogdarne och Häradsskrifvarne på Gottland; Af Frih. Boije, Fr., om Kommerse-Kollegium; Hr Munck af Rosenchöld, ansåg det för en hvar och äfven för Stats-Utskottet omöjligt , att på förhand bestämma, huruvida nationen kunde bära de för statsutgifterne fordrade anslag, innan Finansregleringen, bevillningsgrunderpe, tullärenderne m. fl. vigtiga statsckonomiska författningar blifvit afgjorde. Skall regleringen ske genom ett stryp-ystem, så skulle äfven egendomarne falla i värde, och fortfar bevillningen att drabba hufvudsakligen den synbara förmögenheten i stället för den behållna, o. s. v. så äro till och med de af Stats-Utskottet tillstyrkte anslag för dryga för nationen att utgöra och tvertom. Han wille derföre ej förspilla tiden med granskning af Utgiftsbetänkandet i sina detaljer. Han ville dock förklara sin tillfredsställelse dermed, att Utskottet sillstyrkt anslag åt paketposten och diligenceinrättningarne; helst man bör gerna bevilja sådana anslag, som minska onera och utgifter på annat håll, såsom i detta fall skjutsningsonus, men han önskade med detta auslag förenadt vilkoret, att de på ett ändamålsenligare sätt inrättades. Vi vilja, sade han, ofta efterapa utländska inrättningar, utan att förstå lokalisera dem. Paketvagnens förspänning är passande för mycket höga, men icke för våra låga hästar. Så länge vår skjutslega är så låg, och en häst ej kostar mer, än en plats i Diligensen, borde Diligensinrättningen isynnerhet kalkyleras på utlänninen och särdeles på Köpenhamnsboar, som i stort antal skulle, besöka, vår häfvudstad, då de sluppo skaffa sig egen vagn, hyra särskilt kusk o.s.v, synnerhet om. Di igensen ginge åtminstone på. fram eller ålerresan rakt mellan Helsingborg och Stockholm, , Han ville äfven vidanslaget till en Electriser,machin föreslå samma vilkor som, vid sista Riksdagen neml., att det äfven användas till ett Galvaniskt apparat, som kostar mycket mindre, men i flere fall är verksammare. Anslaget till fårsoters och smittsamma sjukdomars böotande önskade han . äfven måtte, såsom likaledes på hans förslag Ridd. o: Å. sistlidne, Riksdag stadgade, bestämmas till deras förekommande, Bvilket i allmänhet vore mindre kostsamt och utomdess gjorde kostnaderne till dessa sjukdomars botande, dels öfverflödiga, dels mindre betydlige. . . Fiiherre Lagerheim upplyste, att paketposten blifvit bestämd att gå emellan Stockholm och Ystad, emedan .man ansett detta sistnämde ställe såsom utlänningars förnämsta landstigningsplats på Svensk botten, men att en paketpost sedermera för att vinna det ändamål den. värde talaren antydt, blifvit inrättad emellan Helsingborg och Ystad, hvilket hade visat sig af mycken nytta. Vid vagnarne hade förändringar blifvit företagne. Hr Friberrn redogjorde sedermera ganska utförligt för postverkets nuvarande ställning och behof. Ar v. Hartmansdor(J talade för Konungens kansli. Dessutom upptog Hr v. H. Gr. Cronhjelms yttrande, alt Er Grefven ej ville bevilja det ringaste af hvad sam hlifvit tillstvekt så framt han ej vare Ef