Aftonbladet – 27 maj 1834, sida 2

i i sivt okande Ior de rikare samhaltsmnedlemmarne, och förklarade sig ingalunda medgifva konsumtionsafgiften, om den icke underkastas progression. — Talaren genomgick historien för flera decennier tillbaka, af fordna bevillningsförordningar, och talade om den stora behällning statsverket ägde vid sista riksdag. Prosten P. P. Svedelius ansåg den personella afgiften biliig och ändamålsenlig, föresiog 32 skillipgars beskattning på hvarje kanva bränvin: och yrkade återremiss. Fält-Prosten FEdwvall talade om den konstitutionella makten och despotismen, och yttrade att den förra dväljes med små ullgångar, och dev senare med allt utom folkets lärlek, If frågan om bränvivets taxerande yttrade Ur Edvall: att han ansåg det vera din fiende som går omkring:och ser hvem han uppsluka mö. Doktor Björkman fann ut upplifvandet af den gamla förbathaa konsumtionsfäörordnirgen ett motf ull immoralitet. och sade at den ökat slägtets d pravation. Den skulle bringa dem som supa att sölja det de sopa och derjemte föranleda fiskailsationer — vikacse derföre att skatten mätte läggas på tullen. Prostarne Bruzelius och Doktor Ahlqvist förensde sig med honom. Doktor Grevillius trodde det orätt och olämpligt att beskatta 2:02 gånger det utlindska öfverfiödet saml att en beskattning af det inheinska vore wenbig för Industrien, som den skulle qvätva, om brukuingen af dem blefve taxerad. Doktor Grenander, att inskrankandet och hämmandet af allt ofverliöd vore ett både statsekonomiskt och moraliskt godt, och unsåg braänvinet hafva en menlig följd, icke blott för dea tid som är, utan jen äl fö den som kormma skall. Biskop Franzdn kunde ej medge, att fordna konsomions-föroidnnsar varit Ha, de tider ansedde såsom förhat, de varit sällande, samt åberopade England och Preussen, der ailting är taxeradt, för siwäsgt — Förevade sig med Prostarne Nordin och Hylander. Dektor Findal föreslog, att vindrinkare borde uppge de vinsorter de njuta (1) samt kontribuera för dem alla. i Lektor Laurenius: att sora och vigtiga statsbidrag tarfvasj hiavilrån taga dem lättare än af den personella konsumticns-afgiten? Doktor Ruus fanu det icke olämpligt att beskatta öfverflödet, men för tidigt att sprelicera sättet, inran man vet, om för statens oundgänglige behof denna utväg mäste vidtagas. Professor Grubbe talade 1 sainma anda som Doktar Heurlin, med bvilken han förenade sig. Doktor Stenhammar: Anslagen för satens försvar bli oundgängligen nödvändiga. Trodde den föreslagne afgiften hehöfva tillgripas.i vw BorgareStåndets Plenum den 24 Maj. Efter justeringen af protokollet vid diskussionerre öfver Bankoutskottets realisations-betänkanden, uppläste Hr Hemberg ett skriftligt anförande om nödvändigheten af realisations snara verkställande; och: protesterade mot allt annat uppskof med silfverutvexlingen, än som oundgärgligen fordrades för bestämmande af garantier för realisationens jemna och säkra gång — Hr sSantesson hade jemväl ett anförande, i samma ämne. — Båda dessa anföranden skulle åtfölja Protokollet till Bankoutskottet. Härefter föredrogs Lagutskottets betänkande N:o 43, i anledning af väckt moticn om. att antingen Banken måtte vara skyldig att årligen till Dombafvanden afgifva förteckning på de inom Domsagan belägne fastigheter, som voro besvärade med intekning för Bankolån, eller ock at hvarje lagfartssökande måtte förklaras skyldig att förete gravations-bevis. Den förra delen af detta förslag bade Utskottet ansett sig icke kunna behandla utan i förening med Bankoutskotiet, och till den senare delen bade Utskottet ej kunnat tultycka pifall. — Betönkandet biföl!s efter en kort diskussion. Då pu med Lag-Utskottets Betänkande N:o J4 föredragningen börjades af de Betänkanden, som Utskottet afgifvit öfver motioner om förändrivgar i exekutions-stadgarne, uppstod först fråga, huruvida ej afgörandet al alla de ifrågavarande Betänkanderna, från och med N:o 44 till och med N:o 53, borde hviia, intilldess LagUtskottet alg:fvit sitt yttrande om Utsökningsbalken 1 sin helhet. Af denna mening voro Hrr Björk, Leffier, Hallgren, Olbers och Ekstrand. Efier en kort prelimi4 H i närdeba!t företasas de dock till öfverläscnino.