Article Image
Lappmarks Eklesiastik-stat, samt att 7000 Rdr må uppföras på stat för detta verks utgifter, Några afstyrkanden af ett par andra mindre väsendtliga motioucr, torde vara öfverflödigt att utförligt upptaga. Allmänna Indragningsstaten. I avledning af de motioner, som blifvit väckta och tillhöra denna titel, har Utskottet aflemnat följande förslag: Att det åa Indragningsstaten bittills uppförda anslag 66,666 Rdr 32 sk. årligen till f. d. Kongl. Familjens underhåll, ma derifrån utgå, och ett särskilt avslag för samma ändamål i stället anvisas på RiksgäldsKontoret. I fråga om Landshöfdingars pensionsrätt, att beloppet af de pensioner, som å allmänua Indragnuingsstaten Ullägsges dessa cmbetsoch tjenstemän, bör torifarande och intill dess annorlunda förordnas, utan afsceude på redan tillkomne eller ytterligare tillkommande löveförbättringar, bestämmas efter 1818 års aflöningsstater. Utskottet har vidare tillstyrkt pensioner med full lön, för LandtRäntmästaren, Kongl. Räntmästaren Ahlgren samt Landskamereraren, KammarRBådet Hertzman, af hvilka den förre i 5g och den senare öfver 57 år varit i Rikets tjenst. Den af Kongl. Maj:t ifrågaställda tillökning i antalet af Generalpensioner, har Utskottet afstyrkt, men föreslagit uppförandet af en Amiralspension, till lika belopp med Generalspensionerne, likväl med villkor, ifall lönen varit lägre, af en motsvarande nedsåttniug. Afven bar Utskottet föreslagit för en Kapiten Benzelsljernas Enka 150 Rdr Banko, under hennes återstående litstid; för en Ofverste Löjtnant Friherre J. K. Bennet 350 Rdr Bko; för en Kapiten Lars Stjernstam 250 Rdr Bko; för UfversteLöjtnanten EE. Nordvall uppförande af 500 Rdr Bho; för atlidue StatsKommissarien Widcorens 2:ne oförsörjda döttrar, förhöjning af deras pension fran 100 tili 133 Kdr 16 sk. Bko årligen, Till understöd för utgifvandet af Svenskt Diplomatarium Goo Rdr årligen, intill nästa Riksdag. Såsom särskilt vedermäle at Kikets Ständers välvilja för Laghkomiteens 5:ne Ledamöter, efter deras fulländade arbete, har Utskottet tillstyrkt ett årligt arfvode under deras lifstid at 833 Rdr 16 sk. at dem hvardera. Slutligen har Utskottet äå denna stat upptagit 3006 Rdr, utgörande beloppet af hästhemmansräntor, avslagne såsom ersättning at f. d. Iudelningshafvare vid det afsuttna har valleri-regementet. Nägra afstyrkanden af särskilta motioner hafva yi ansett icke behöfva här upptagas. Indragningsstaten kommer sålunda att ökas med tillkomne 23,641 Rdr, men deremot att minskas med 76,65 Rdr utgångna poster. . I iraga em pensioner åt Landshöfdingarna och åt StatsKommissarien Widegrens döttrar, hatva atskilliga reservationer ägt rum, äfvensom några Ledamöter ansett pensionsbeloppet till LagKomiteens Ledamöter böra föreslås till jemt 1000 BKdr. : Presteståndets Plenum d. 24 Maj. (Ordförande: Biskopen m. mm. af Wingard). GRUNDERNE FÖR BEVILLNINGEN: Föredragning skedde af Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 5. Prosten Lignell öppnade diskussionen och anförde, huru nöuvaodigt det vore alt afbjelpa den långsamma Riksdagsbehandlingen af ärenderne, hvilken tillräckligt bevisades genom detta betänkande, hvilket nu först efter 4 månader förelades Ständerna, utan att innehålla några nya grunder för beviilningen. Han yrkade en jemnare fördelning af densamma. En, Stadsbo, som letver i lyx och öfverflöd, betalar ofta ej mer än en obetydlig hemmansbrukare på landet. Härpå hade ej Utskottet fästat någon uppmärksamhet; icke heller på behofvet af amortissemeot af Riksgäldskontorets skuld. . äfven vore det ett fel af Utskottet, att hafva förkastat den indirekta beskattningen genom -konsumtionsafgift. Flan yrkade derföre återremiss af betänkandet. Doktor IZasselroth trodde, att orsaken till den vanliga klagan mindre borde sökas i skatternas förökning utan i deras ojemna fördelning. Den indirekta beskattningen är den minst känbara, Genom förökning af denna sedvare, kan man komma i tiilfälie att minska de direkta skatterne. Fan önskade att Utskottet ville taga Grefve v. Feirsens reservation i närmare öfvervägande, och att bevillningen å tjenstemäns löner, äfvensom å fastighet, måtte blifva progressiv. Äfven borde någon jemkning she i skyddsafgilten för de lägre klasserne; ty den rike har mer, hvarfor han behöfver skydd, än den fattige. — Doktor Grenander gillade Grefve v. Fersens reservation, och föreslog, att de af honom uppgifne åtgärder borde föjas. I anseende Ull skyddsatgiften pästod han, att byarje medborgare pjuter samma skydd, att kunna begagna sina krafter, och borde derföre erlagga lika algift. — Prosten Bolander kunde ej tillbakahålla sin törundran öfver majoritetens inom Utskottet beslut att bibehål!:a de gamla bevillnvingsgrunderna. Jordbrukets skaiier borde mioskas derigenom, att man beskattade lyxen och fåfängan. Man har talat om nödvändiga korvrektiver emot fyllerilasten. Hvar skola desse sökas. Icke i ett totalt bränvinsförbud. Detta steg ar allllör

23 maj 1834, sida 2

Thumbnail