Aftonbladet – 14 maj 1834, sida 3

förbindelse hos de talare fom Db.stridt de. I ko:thet resaumeradt: skulle val banken kunna göra detta utbyte utan betydlig förlust? Fordringar mot inteckning uti fastigheter, mot pant af exportartiklar elfer mot enskilte medborgares namn äro dock en någorlunda säker egendom. Äro ständernas obligationer det äfven? Om de kunna lättare realiseras, kunna de väl göra det utan en bestämd kapitaiförlust, då erfarecheten visat, att icke ens 35 p:ocents kunna säljas al pari? Blir ej denna egendoms värde i alla fall helt och hållet beroende af Ständernas god ycke, ifall styrelsepersonalev och den del af representationen, som vurmar på statsskuld a tout prix, saulle lyckas genomdnrifva sin fixa idd, och få ännu ro till 135 millioner utkastade i rörelsen? Behöfver man väl mer än vanligt sundt förnuft för att finna, att en sådan emission af obligationer, hvilken, märk väl — Banken aldrig vore i stånd att förekomma, skulle, endast i annan väg ciler under elt annat namn, verka lika ofö del aktigt på bankens soliditet och det allmänna förtroende! dertul, som en emission af hankens egna scdZar, dibåda delarna ske utan valuta, fastän båda med Standers löften att nfrias. tivar och en finner dock alt en sådan emission icke blott Aan, utan nödvändist måste wräfta, händelse af ett krig eler annan nationalxalamitet, och att man då genom denna öfveriåtelse kastat sig In precist i samma fel, som alla så rättvist tadlade hos 1809 års Stländer, när de genom den stora sedelutsläpp ngen heröfvade bankens fordri: gsägare en del af deras egendom, För öfrigt hafva ju flere talare till öfverflöd bevisat, att någon låneindrago ng aldrig kan behöfvas om veservkreditivet göres tillräckligt stort, Mest förvånande var det att finna detta mojekt återopptaget i Argus, emedan det ådagaläsger, huru komplett denna tidnings Redaktion saknar, icke blott all grund för sina äsgler i finanserna, utan äfven I detta ämne, likasom i politiken, allt minne den ena dagen af hvad han sjelf yrkat den föregåevde I början af Riksdagen, hvem minnes icke, bura han sökte ursäkta sig för beskyllningen att motarbeta realisationen dermed, att han icke fann nog starka garantier kunna lemnas uti rättighet för Bankostyrelsen att dominera lånerörelsen genom kortare uppsägningar, och huru ban sedan, då Utskottets betävkande blef färdigt, förespestade, att allt skulle ramla, att det gick ut på strypning, o. s. v., oaktadt Utskottet hade föreslagit, att lineindiagvingar skulle komma i sista rummet: — huru han en tid lät sina grofva rop huda öfver landet, att de som försvarade mynibestämningen, i hemligbet arbetade för stats kulden: införande; och nu sjeif framkommer med ett förslag, enligt hvilket aila Bankens utestående fordringar skulle förvandlas till statsskuld:? — hurw ban alltid låtsat ifra för den satsen, att Banken borde helt och hållet skiljas från statsverket, och nn sjelf vill göra en stor del af den förras egendom fallkomligt beroende af hushållningen eller missbushållningen med det senare. Vi fråga på samvetet dem, som yttrat sig för der ifrågavarande byteshandeln, om de kunna neka sens ningen af em enda ibland de invändningar vi nu framställt; och om de alla äro grundade, så fråga vi ytterhgare, huruvida det icke är skäl att hetänka sig, innan man spelar ett så högt spel, eller för en helt och hållet inbillad fördel låter förleda sig af en rabulist; hvars enda ärelystnad är att med en viss sannolikhet kunna argumentera för den åsigt, som lynnet eller omständigheter na för dagen ivgifva. Det nya myntsystemet, har i alla stånd utom BondeStåndet funnit lika mycket understöd i principen, som de fleste ansett svårigheter möta vid verkställigheten. Hvad Högv. Preste-Ståndet betväffar, förundrar oss likväl det sistnämda, då decimalsystemet just grundar sig på Tiondenr, och allmogen således i allt fall årligen af hösv, Presterskapet får emotltaga praktisk undervisning deruti. Sant är, om man får döma efier andra länders erfarenhet, att Fransmännen ännu räkna i sous, icke i centimer, och att Kngelsmänrea, som icke pläga vara emot nya idder, när de äro praktiska, icke adopterat decimalsystemet. i En ledamot af Ridderskapet och Adel, ir Gripenstedt, har hos Konstitutions-Utsst väckt ea motion, att ofrälse säterlägare må viana ini väde såsom representanter bland Ridderskape: och Aden. Vi