Aftonbladet – 14 maj 1834, sida 1

RIKSDAGSUNDERRÅTTELSER. FINANSBETÄNKANDERNAS FÖREDRAGNING HOS BORGARESTÅNDET, (Fortsättning från Måndagsbladet.) 7:de Punkten, om åtgärder till förminskning af Bankens utelöpande sedelstock. — Hr Ekerman afgaf ett skriftligt anförande emot de förslag Utskottet i berörde hänseende uppställt. — Ar Leffler yrkade att alla förslag om indragning i lånerörelsen måtte förfalla; talaren ville hellre att kreditivet ökades. — Hr Halling anmärkte, i afseende på den föreslagna låne-indragningen, att Utskottet ej bestämt uti hvilken del af låne-rörelsen denna indragning skulle ske, hvilket talaren dock ansåg nödigt, med hänseende till de skilda intressen, som finnas i landet; — Hr Höök önskade att tydligt måtte uttryckas, huruvida upplåning mot räntebärande obligationer skulle ske inom landet eller äfven på utrikes ort. — Hr Vern yttrade, att det vid bedömande af hela det ifrågavarande utlåtandet förefallit honom underligt att betrakta Ständernas förhållande till Banken utur tvenne synpunkter: 1:0 R. St:r, såsom ägare och garanter tör Banken, d. v. s., som en Bank-associativn med solidarisk ansvarighet , och 2:0 R. St:ir, som Statsmakt, skyldige att ansvara nationen för sina åtgärder. Utgående från den sistnämda synpunkten, intager Bankens välgång första rummet; men utgående från den andra, intages detta rum af samhället. I hvad mån detta dubbla intresse låtit förena sig och medfört välgörande frukter, har förflutna tiders erfarenhet ådagalagt. — Genom lagen af d. 1 Mars 1830 är StatsBanksAssociationen (Rikets Ständer) ålagd att efter deruli stadgadt värde honorera sina förbindelser, och att bringa detta till verkställighet är alltså Rikets Ständers onekliga skyldighet, sä länge denna lag äger gällande kraft. BankoUtskottets utlåtande, som från denna synpunkt utgår, ansåg talaren i detta dess syftemål riktigt, och de anmärkningar som deremot i denna del kunde riktas, rörde således endast tillämpvingen. Ett annat vidsträcktare fält för anmärkningar visade sig deremot då RB. St:r, i egenskap af statsmakt, uppträda att granska BankBolegets planer, och då HK. St:r i sådan egenskap icke lära kunna undgå att erkänna, det samhällets väl är vigtigare än Bankens, eller, med andra ord, att Banken är till för Statens skull, men icke tvertom, så torde deraf visa sig resultater, hvilka icke i allo väl stå tillsammans med vissa hufvuddelar af BankoUtskottets nu framlagde finagsplan. — Iblard de garantier Utskottet uppgifvit för vexlingens fortfarande bestånd, ansåg talaren Bankens rättigbet att ind:aga sedelstocken så