Article Image
skogen, fäller icke många djur, men någon: nytta skulle dock deraf uppstå. Härvid vill jag dock annärka, att alla Biskopar ej kunna skäras öfver en kam; ty Biskopen i Skåne har, under 10 år, 2 gångor besökt de härader, lag representerar, och dervid gjort sig noga underrättad såväl om relisionens tlistånd, som om fattighus, skolor m. m, Nils Persson från Södermanland ansåg Biskopsembetenas indragning icke hafva något menligt inflytande på relig onens helgd, sedlighet och allmäna upplysning, utan kunna dessa embeten allförväl af Dompr:rostarne bestridas. Peter Jönsson från Jönköpings län: Jemie det jag åberopar min i Utskotiet afsifna reservation, vill jag anmärka, det hvar och en, genom de yt randen, som här förekommit, lärer finna, det frågan om Biskopsembetsnas indragning icke bärledt sig från någon afvoghet hos Bondestån snarare haft sin grund 1 Biskoparnes så aj verklagade lama förvaltning af deras emheten. Jag kan ej eller fråncå den öfvertygelse, att det vore mera öfverekstämmande med deras pligt att, genom besök i församlingarne, undevrätta sig om religionens, sedlighetens och upplysningens tUllstård hos folket, än att sysselsätta och roa sig med författandet al poetiska arbeten och skaldestycken ). Annorlurda arbetade den kritna kyvckars första Biskopar, hoshvilka funnos enfaid och rinza anspråk, och om de nuvararde ville återså till dessa egenskaper, så måtte, gerna för mig, hvaije prect blifva Biskop. i Johannes Andersson från Upsala län försvarade sin motor om Domprosteriernas irdragnivg. Han ansåg Biskoparne, derest de skola qvarstå, kunna vara nöjde med domprostembetena sisom prebenden, och deras npuvarande löner ingå till statsverket. Anders Danielsson från Elf-borgs län, trodde, att det verldsliga elemenet af bistopembetet vuxit öfver sitt apostoliska ursprung. I vårt prostestantiska och fattiga land kunde det väl ej vara så alldeles orimligt, om Biskoparne nedsteso ett eller annat steg på inkomslernas trappa. Göteborgs med flera stift gifva bevis, att Biskopsoch Domprostembetena kunna lämpligen sammanslås. Att Biskoparne nämnas 1 grundlagen, utgör intet hinder. Och hvad prestprivilegierna angår, hade talaren fattat deras mening så, att de män, som för tillfället bekläda biskopsembetene, skola dervid oförryckt bibehållas; men då ingen arfsrätt till dessa embeten finnes, torde iatet hinder möta för rikets lagstiftning att dem reglera. Heurlin förklarade, att Utskottet ej fallständigt besvarat Peter Perssons från Jönköpings län motion rörande Biskopsembetena, och yrkade äterremiss. Lars Larsson från Elfsborgs län utvecklade sin vid Betänkandet fogade reservation. Såsom chefer för andeliga styrelsen ansåg han Biskopar oumbärliga. Minskning af deras antal till hälften af det nuvarande skulle göra det omöjligt för dem att rätt uppfylia sina maktpåliggande pligter. Men minskning af deras löner är högst billig och nödvändig i ett land så fattigt, och med så många ouppfyllda statsbehof, som vårt. Talaren hoppades, att vår konstitutioneia lagstiftning icke skulle, inspärrad af oformliga monopolier, lemna all omtanka på nödvändiga förbättringar förlorad. — Betänkandet återremitterades. Utan diskussion biföllos åtskilliga Utskottsbetänkanden. Deremot återremitterades Lag-Utsk:s Utlåtande (N:o 40), deri blifvit föreslaget utfärdande af en författning, som stadgar, att, sedan till äktenskap utlyst är, må icke med vigsel fördröjas öfver 3 månader, derest laga hinder ej möter. I annat fall må Pastor, efter fruktlös varning, imberätta förhållandet till Konsistorium, och detta må upphefva forlofningen, eller, om fastehjoren begära vidare anstånd, förelägga tid till vigsels förrättande. — Peter Persson från Kalmar län framställde skriftligen, burusom ganska anlagliga skäl kunna finnas ull vi osels uppskjutande, utan att dessa behöfva bi föremål för en embetsmyndighets offentliga granstning. Trelofningen blir genom lysning hvar) Vid justeringen anmärkte ZViklund, det han ej gerna ville, att ett sådant uttryck skulle finnas i Bordeståndets prototoll:r. Det är väl snarare en för!jenst, och för sårvt federnesland en heder, om en Biskop är utmärkt skald, än att sådant skulle af någon bland os läggas honom till last. Vöra Biskopar Svedberg och Spegel försummade visst e sina embhetsoni nama! oaktadt de nå sin

12 maj 1834, sida 4

Thumbnail