Aftonbladet – 12 maj 1834, sida 2

omen osåkerheten I myntivärdet fordrar BEVEXI eller dess underlydande provinsianekontor, bora liga minskning i deras rörelsekapita!t, lika litet som handelseller näringsdiskonten. Omsättningarpe 1 diskonterna böra inskränkas till en ora året. — Bestred ändring i nu gällande myntsystera Bengt Eriksson från Wermland ansåg skillingssedlarne böra i allmänna rörelsen alltjemt utgå till nästa Riksdag. Trodde förändringar i nu gällande myntindelning vara olämpliga Siifverutvexlingen bör börja den 2 Januari och ske efter 136 sk. kurs. Lars Jönsson och Anders MNilsson fiåo Östargötland: Ogillade 6 mom. i betänkandet, såsom ledande till utländsk statsskuldz; äfvenså 7 mom., alldenstund bankostyrelsen lätt kunde begå misstag, hvaraf större eller mindre olyckor kunde bli en fö.jd. Stadgandet i 14 mom. synes föga öfveremsstämmande med Bankoinrättningens värde och ändamål. Assignationsrätltt å Banken bör upphöra. Räntan för manufakturdiskontens, jernkontarets, Sala bergslags kreditiv å Banken bör höjas till 4 procent, Sådana I ån begagnas nemligen sällan till det ändamål, hvartill de äro bestämde. Bankodiskontens lånekapital bör ej minskas. Förändriugar i myntsystemet äro obehöfliga och ledande till vwillervalia. ÅAaders Andersson från Westerås län försvarwde Bankoutskottets betänkanae N:o 6 i sin helhet. I afseende på Anders Danielssons anföranden hånvisa vi till den utförligare bebandling vi gifvit: deråt. Gustaf Gustafsson från Söder manland: framställde ien taviff olägenheten af de projekterade underafdelningarne af myntenheten. Lars Gezrlius från Dalaroe hemställde, em ej Dalpilarne bort, såsom ett historiskt minne från Kong Göstas tid, stå qvar på frånsidan åafven af nya kopparmyntet; till bvilken hemställan har af sina kommittenter var uppmanad. Olof Olsson från Östergötland talade för realisationen efter 144 eller 136 sk. kurs, och Botvid Jonson för densamma ef:er 144 sk. Heurlin yrkade: 1:0 att realisationen verkställes efter 144 sk. kurs. 2:0 Att myntenbeten blir 3 sk. i silfver eller 24 sk. Banko, hvilken kallas krona och delas i 100 slantar, hvardera lika ungefär md en styfver Banko. 3:0 Silfverutvexlingen bö: ja den I Januari 18335. 4:0 Banken får uppköpa sifver, då det ej kostar öfver 144 sk. 5:o Banken får utlemna lån på publika papper till oinskränkt belopp, dock ej utöfver det värde, de äga 1 allmänna rörelsen. 6:0 Banken må skaffa sig kreditiv på minst I million Rdr Hamburger Banko, samt dessutom nu äga rittighet alt, i mån af hehofvet, upptaga ineller utländska län. 7:0 Kassakveditiver må beviljas, men uigifvaren betala ränta först den dag invisningen iöses. S:o Räntan i handelsdiskonten må bli ) stället för 6 procent. g:o Banken må till5tas di skotilera säkra vexlar. — Gillande i öfrigt de åtgärder, som Utskottet föreslagit, för att betr ygga Bankens och realisationens sakerhet m. m., ön: kade Heurlin blott, att våra ekonomiska författningar måtte bli riare och sedan stabla, såsom ett kraftigt medel, att, i bredd med regleradt mvyntväscnde, öka landets välmåga. Johan Bengts on från Westernorrland muntligen: Jag kan ej förena m:g med de ledarisöter af ståndet. som nu yrkat silfverutvexlingen sfter 136 eller 144 sk. Jag anser den satsen falsk, att den fattige skulle bli lidande, men kapitalisten rikta sig vid en realisation efter 128 sk. Det är ej så voga att rätta utvexlingsgrunden efter kursen på Hamburg, ty då fordrades, den ena månaden efter den andra, en förändrad utvexling gsgrund. Kursdifferensen bör ej lägga hinder i vägen för 1realisationer, sådan den vid sista Riksmöte besiutades, Talaren sökte deretter utveckla orsaken ull kursförhöjaingens på Hamburg och fortfor: Beträffande tiden för sufverutvexlingen, vore det långt bättre, om banken uppskjöt dermed någon tid, helst den har att pårsina en årlig vinst af 500 ,000 Riksdaler, än alt reabsstionen icke skulle kunna verkställas efter den af OSsBPORd? Konung och Ständer antagnve bestämning NECK snara begynnande. Jehan Toriksson frön Dalarne yttrade 53 muntligen sålunda: Redan vid sista Riksdag blef, genom en af RB. St antagen och af Konungen sanktionerad lag, myntbestärmningen beslutad till oru! bblig sluerrättelse, och hufvudsakliga föremålst 1 för våra Ööfverläggningar bör och kan icke blif annat, än att sätta denna lag i verkställighet. lagen af oc, som vill landets sanna vä, lärer kunna förneka, ait stacoa ; mvntväsendet utgör första vilkor oeh