RIKSDAGSUNDERRAÄTTELSER. Plenum hos Ridd. och Adeln f. m. d. 2. Maj. Prölvingen af Stats-Utskottets Utlåtande, augående berakningen af Stalsverkets inkomster, fortsalles, och de återstående punkterna, som angingo de ordinarie inkomsterna, passerade utan anmärsningar; men titeln: cxtra-ordinarie eller Bevillningsinkomster, gaf anledning till många. Grefve Cronhjelm ansåg dem vara lör högt upptagna, redan efter förra riksdagens beräkning; de tålde derföre destomindre någon förhöjning, utan borde bibehällas vid det, hvartill ae di uppskattades. Giefve Horn ville, att man ej skulle göra för höga kalkyler. Grefve v. Fersen oglulade, att Stats-Ut skottet belfattat sig med bela denva sak, ty detia Utskotis älv gande är blott att uppgilva, huru stör Statsbristen är, men Bevill ningsUtskottets alt uppgifva medlen till dess fyllan2e och fördelningen, hvari flese talare instämde. Till Stat.-Utskoitets försvar avmärktes af Hiv vu Hohenhausev, alt beräkningen vore gjord för att tjena ull en ledning och således blott ad notitiam. Denvua tanka delades af flere. Er Cederschöld anmärkte att, om UU skottet fann sig roadt af dylika kalkviers uppgörande, kuode der hafva behållit dem för siz sjelft. — Derefter veutilerades, om itnkomsterae böra rättas efter utgifterna, eller utoifierva efter iskomsterna, Hr Dalman var af senare meningen, och beklagade den som cj rättade mun efter matsäcken. Han uppräkna de flere utgiftsforaringar, hvilka aro alldeles onödiga, säsom t. ex. att befista Stockholm, m. m. då dessa utgifter leda till att nedtrycka folket af skattebördor. Hr ou. Hartmansdor fJ åter förklarade att man först borde veta hvad Ständerne vilja bestå, och derefter fördela Bevillningssarmman. Frib. Palmstjerna ville, att behof och tillgångar skulle prövas i bredd. Afsig man endast de förra, så medgaf Frinherren, alt fordringarve kunde blifva nog stränga; men för behof som äro ounds ikliga måste tillgångar skal ffas, enligt hvilken mening Gr. Horn, och Frih. Ehrenborg äfven yttrade sig, sam! Friherre Silfversköld, med tillägg att behofven vore af tvåfaldig art, nemligen sådana, som vore alldeles oundvikliga, och på dem finge man alldeles icke pruta; andra åter så beskallale, ati de kunde jumkas efter tillgångarna, Lag-Utskottets utlåtande, angående r ättighet en alt till en tredjedel belåna fideskomiwiser, hvarom