PV esterås d. 24 April. Den -bedröliga historien om bränvinet saknar icke bidrag. Ifrån alla håll hör man den gamla klagan öfver en mängd olyckor, som igenom dess omåttliga bruk uppkomma. År ifrån år hafva ock sådana timat inom detta län och inom några dagar lemnpat trenne exempel på förderfligheten af det mycket öfverklagade bränvinssupandat. Nyligen har Drängen Carl Johan Hammarbäck i Ramnäs by befunnits död af starka: drycker, Dagiarlen Anders Olsson under Utterbergs bruk har något hvimmelkantig af bränvin raglat ned och drunknat den der förbi flytande strömmen, samt bonden Nils Olsson i Jädersby uti Arboga socken, modig af samma förderfliga dryck, medelst repet befordrat sig ur verlden. — Af sådana exempel synes som skulle supandet vara 1 full tillväxt, hvilket vi dock, tili lycka för samhället och menskligheten, med skäl kanna betvifla. Att man numera hör omtalas flera olyckor af bränvinet än förr härleder sig mer af den större e uppmärksamhet som blifvit fösta vid fylleri lasten, än af ett tiltagaude förderf. I allmänhet tro vi att denna Jast är 1 aftagande ech att det dagliga skriket deremot och nyktervbetsföreningarnas medverkan , om än småningom och indirekt, dock betydeligen till ett bättre förhållande bidraz git, Åtminstone är erfarenheten sådan i Westerås, der det förr icke ovanliga kroglifvet börjat ånjuta ett förtient förakt öch i märklig mån på de trenne sedvare åren aftagit. Om på denna tid Justite-Statsministerns embetsberättelse upptager för vår stad ett, i jemförelse med andra städer, alltför stort antal af fyllerimål, så