Article Image
ett for Banken bered! kreditiv a nagot storre utländskt Bankiereller handelshus. Det är en erkänd sak, att ett lands export och import, hvar för sig sammanräknad under en längre följd af år, måste vara lika; men för kortare tider kan denna jemnvigt vara rubbad. När importen sålunda tillfälligtvis betydligt öfverstiger exporten, kommer sannolikt silfret att ifrån Banken uttagas, för att exporierar. Vid sådana händelser blefve anlitandet af ett, å utländsk ort betingadt krediiv ett verksamt och tjenligt medel att förbättra silfverfondens förhållande till sedelstocken, utan att Banken bebhöfde inskränka sin Lånerörelse, eller ens vidtaga några anstalter, som hade tili följd förminskning af penningestocken inom landet. Blotta tillvaron af ett sådant kreditiv, hvarigenom Banken aldrig funne sig 1 något tvingande behof af siifverköp, skulle dessutom vid afslutandet af dessa sistnämde, (bvilka, såsom Utskottet längre fram får tillfälle närmare utveckla, hafva en sardeles förmånlig inverkan pi Bankens förmåga och möjligheten för densamma att, efter näringarnes stigande hehof af driftkapital. utvidga sin ianeröre!se) säkrast förekomma obillisa ooh betungande 5 id so Sa. villkor från leverantör: Utskottet: nnas rättighet, P3 dessa grunder föreslår 5:o att Bankostyrelsen må alt emot möjligast indr kreditiv i utländskt myo:, belopp motsvavande, efter parikurs, 16.666 B:dr 32 sk. Svensat Banke, för så läng tid som denna styrelse anser det nödvändigt, och alt, om så nögig! pröfvas, dervid sisom hypotek få använda bankens ågande Stasoblizationer. Men då Ustkottet anser, att en barifrån uppkom1 le tillfällig skuldsättning utrses ingalunda bör iklädas natur af stående, nian ju förr desto hellre afbördas, tillstyrker Utstotret häremte det stador bereda sig sande: 6:20 att, när Banken genom äreditivets anlitande råket i utländsk sku!d, Biniostyrelsen åligger beoagna första intraffande förmånliga kursförhållande, för att derå göra afbetalning. Vid Utskottets förslag i denna punkt har en ledamot. Hr Mechel, giort evinringar, som innefattas i dess hosföljande reservation. De nu uppgifue tvenne utvär att underhålla den e forderliga proportionea cmellan metalliska kassan och sedelstocken, nemligen upphandling af guld och silfver och krediuv å utländsk ort, äro dock, efter Utskottets öfvertvgelse, icke ensamma för sig i den mån Htilfyllestgörande, att Utskotet skulle tilltro sig hafva grunilag! ett nog fast förtroende och deraf härflytande full trygghet för sakens orubbliga bestånd, om Banukostyrelseus verkningsförmåga vore inskränkt blott till dessa båda medels begagnande. Utskottet bör i sådant hänseende nämna; att ibland de orsaker. som skulle kunna föranleda en tilltagande silfverutvexing, må äfven med fullt skäl räknas en, utöfver rörelsens vid viss tidpunkt varande behof, ökad massa af mynt-representativer inom landet. Sidant var förhållandet på 790:talet genom Riksgäldssediarne, och sådant kan det i en framtid blifva, om privatbanker i större skala och ökad mängd komma att uppstå. Rikets Stärders Banks sedlar blifva då till någon del öfverflödige och böra i mån deraf till beioppet förminskas. Att envisas med försöket att bibehålla ett större rörelsekapital, än allmänna rörelsen synes kräfva, vore i sådan händelse lika ändarmålslöst som för Banken vådligt. En väl ordnad Bank måste derföre kunna, då så nödigt finnes, förminska till större eller mindre del sina utelöpande sedlar. Åtgärderne, hvarigenom sådan förminskning i Bankens utelöpande sedelstock kan åstadkommas äro flerfaldige, och måste, med uppmärksamhet på för handen varande förhållanden, efter dem lämpas. Utskottet tillstyrker af sådan aniedning: 7:o att Bankostyrelsen må kunna, äfven genom minskning af ett för rörelsens behof umbärligt öfverskott i representatift mynt, bibehålla proportionen emellan metalliska kassan och sedelstocken och, för detta ändamål, berättigas att: antingen förpanta eller försälja Bankens ägande inteckningar i fastighet, under villkor att den i skuldförbindelserne Banken särskilt förbehållne uppsägningsrätt för hela skuldbeloppet icke får af annan innehafvare begagnas; försälja till större eller mindre belopp Bankens innehafvande Statsobligationer; upptaga lån emot räntebärande obligationer, Phra 20 8 aAa VV OK AAA RA

26 april 1834, sida 3

Thumbnail